Tiden star stilla i Haarlem

Tiden star stilla nar jag kommer till Holland. Jag landade pa onsdag kvall och nu ar det redan lordag, wow. Sedan jag har kommit hit har jag mest sovit och tagit promenader i regnet, Haarlem ar begavat med ett vader som ar snarlikt det goterborgska. -Jag har bestallt lite goteborgskt vader sa J nar jag kom och flinade mot mig, medveten om att jag bestallt en fodelsedag med frukost i solen. Sa blev det inte, men det gor ingenting.

Haarlem ar mysigt, fullt med sma hus och kanaler precis som Amsterdam. Och en hel del fula hus forstass... J's nya lagenhet ligger i ett hus av tegel, med skyltfonsterstora fonster mot gatan. Hela forsta natten lag jag och lyssnade pa alla ljud ute pa gatan. Bilar, cyklister, hagel mot rutan osv. Nu sover jag som en dod. Lustigt hur fort man vanjer sig vid sant. En av nackdelarna med att bo pa bottenplan ar att det blir lite kallt pa golven och da och da tar sig sniglar in genom en spricka vid bakdorren berattade J. Underbart tankte jag, men annu har jag inte sett till nan.

Det dar med att tiden star stilla kanns inte sa dumt. Att fylla 28 kanns lite konstigt, inuti kanner jag mig fortfarande som 25 (det var ett bra ar). Men som min pappa en gang sa sa kanner man sig som 25 hela livet, det ar mest pa utsidan som saker o ting verkar andra sig. Och aven om det ar uppenbart att saker o ting andrar sig aven pa insidan, sa kan jag redan nu relatera till kanslan han pratar om. Tilltagande 30-arskris? Kanske det kanske. Just nu ar jag mest glad over att det ar lugnt och stilla har sa jag far vila fran vardagsbekymren... och for en fodelsedag med sovmorgon, nutella-smorgasar och Indiana Jones.