Sist jag flög hem från Amsterdam insåg jag något när jag skulle gå genom säkerhetskontrollen: Jag har gjort det här några gånger nu. För ett par år sedan var själva flygresan en del av den spännande resan, nu är det bara ett irriterande moment för att komma dit jag ska.
Det finns inga oklarheter när det gäller beställande av biljetter, incheckning online, e-tickets eller hur lång tid det tar att gå geonom säkerhetskontrollen. Det är ungefär lika spännande som att ta Swebus hem till Skara över helgen. Medans jag står där i kön tittar jag på semesterstinna familjer som fipplar och fepplar med bagage och boardingpass, som tar med sig nycklar, smycken och drickor med sig ombord planet och som framförallt ser väldigt nervösa ut. Jag kan sakna den där spända känslan innan planet lyfter...
Flygplatser har även dom kommit i nytt ljus det senaste året. Särskilt Shiphol, Amsterdams flygplats. Som en gammal vän med erfarenhet i åkandet fram och tillbaka berättade så tillbringar man många timmar och tårar i hallarna där. Ett sista adjö eller ett glatt återseende, aldrig känner man sig emotionellt stabil i den byggnaden.
Poetry & Aeroplanes
fredag 28 mars 2008 | Posted by mimimilla | Label: Amsterdam, Flygplan, Nederländerna, resa
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 comments:
Skicka en kommentar