Balsam för själen

Efter ett par dagar sover jag bättre, jag börjar "landa" och slappna av lite. Det brukar ta några dagar för mig att komma tillrätta berttade J för mig i går kväll. Han har noterat det och det spelar ingen roll var vi är, här eller hemma hos mig eller på resande fot. Det har med ovanan att sova ihop med en annan människa. Jag vet inte hur jag ska reagera på det. Jag vet ju att han har rätt. Ge mig ett par veckor så kommer jag inte att komma ihåg hur det känns att sova ensam igen. Hoppas jag.

Det är mysigt att vara här. Vi gnabbas och myser i soffan, lagar mat och läser. I natt när jag var uppe och vankade omkring (som jag ganska ofta gör) och lyssnade på regnet vaknade han och kom efter mig. -Where are you? I miss you.

När han stog där naked och gnuggade sig i ögonen i mörkret tänkte jag -Han är som balsam för själen <3