Anpassningar

Häromdagen så pratade vi svenskar här i Manilla (en väldigt liten grupp...) om hur man har flyttat sina gränser för vad man tycker är stort o spännande. Jag kommer ihåg när jag tyckte att rulltrappan i Götene var häftig, Skara verkade stort vid en tidpunkt, sen Göteborg, Stockholm, London, Paris osv. Nu befinner jag mig i en 9 miljoners stad och tycker att jag anpassar mig väldigt snabbt vid livet här. Man hittar ett område, en umgängeskrets som man gör till sin egen. Vanor skapas och smaker och lukter känns naturliga. Ofta förundras jag över hur anpassningsbar människan är... fantastiskt.

I förmiddags gick jag upp ur poolen (35+ i luften, minst 30+ i poolen) och när jag gick upp ur vattnet så kom en vindpust... "Brrrrrrr, vad kallt" tänkte jag. Sen skrattade jag högt för mig själv när jag insåg hur löjligt varmt det är. Tydligen nåt som jag också vant mig vid nu.

I går dränkte jag sorger och bekymmer på en fillipinsk klubb, med mina bekanta här... ett glatt gäng som tycker det känns helt normalt att festa till kl 05 en måndag natt. "Sånt händer bara här" säger min bror. Det är ett helt annat sätt att förhålla sig till livet. Roligt ska man ha. Ta det inte så allvarligt. Ta en drink till. Dansa lite med svenskar, tyskar, fransmän, spanjorer och framförallt fillipinare. Kul att få vara med på ställen som inte är "turistiga" utan där den lokala befolkningen gillar att vara :)

Bilder nerifrån och upp: lokalbefolningen på väg hem från jobbet, Johan med afro & hans partydrottning, lillebror med Wish, Carlo... the cute spanish guy :) Ledsen att jag inte kan vända på bilder... jag sitter på en dator utan bildredigeringsmöjligheter...