mimimilla | photos

Roadtrip part 3.

2011-07-23T21:34:00.004+02:00

Efter ca. en veckas semester börjar vi varva ner någonstans i dom tyska alperna. Vi sover en stjärnklar och fuktig natt i tält, vi grillar och kan inte sluta titta på dom snötäckta bergen. Det är varmt, vi besöker Hitlers sommarhus på toppen av ett berg och förfasas över hur turist-kitschigt allt är. Hitlers kontor är numera diskrum till en restaurang som serverar äcklig friterad mat. Eller är det kanske passande med tanke på historien? Vi kör genom Grossglocknerpasset och besöker snötäckta berg och grönskande, frodiga dalar. Det är overkligt vackert. Vi äter Apfelstrudel och sover på konstiga hotell som luktar rök, mögel och friterad mat. Sammanfattning: Osannolika kontraster.

(När jag dör vill jag återfödas som en ko på en alptopp. Eller kanske en örn som bor däruppe. Fridfullt.)

Bilder och kommentarer finns på Flickr.

Roadtrip part 2.

2011-07-22T22:49:00.009+02:00

På väg till Tyskland, försöker hitta semesterkänslan. Många, många timmar på Autobahn. Börjar med tungt WW2 tema i Nurnberg, och med koncentrationslägret i Dachau. Vi hann också med att dricka öl och köpa böcker i München. Sammanfatting: Tysk effektivitet, pampiga Nazistbyggnader, vitt bröd och schinken. Intensiv början på Roadtripen.

Mer bilder och kommentarer på Flickr.

Roadtrip part 1.

2011-07-16T09:02:00.005+02:00

Roadtrip del 1. Ronneby, Svensk sommar. Sömn, måsar, solskenskvällar, äcklig mat, glass, blå himmel, vila, läsa, fundera, loppisfynda, försöker finna lugnet...

Mer bilder och kommentarer på Flickr.

A moment of thought this heart sends to old friends.

2011-03-09T07:04:00.003+01:00

Den här veckan befinner jag mig någonstans mellan... (your ex-lover is dead)

och (old friends)

För att blås är så fint och för att Everything but the girl är så mycket 1998 för mig. I bland får man bara låta nostalgin slå sina klor i en.

(och sen släppa och gå vidare)

Lost at sea.

2011-03-05T18:33:00.007+01:00

Våren är på väg, och så även dom ordlösa fantomsmärtorna som återkommer varje år vid den här tiden. Varje år märker jag att jag blir en grinig, osäker människa. Rastlös och rotlös. Varje år blir jag förvånad över att årsdagen närmar sig och jag är inte helt "botad" det här året heller. Jag som ville vara en harmonisk människa i år, som inte låter gammal ångest påverka mig längre.

Jag blir påmind om hur det känns att drunkna i känslor av att vara oönskad och bortvald, även fast jag i allra högsta grad är vald och älskad i dag. Som ett kroppsminne kommer det tillbaka, som en spasm, och jag gillar inte den jag är när jag är så här.

Våren har blivit en symbol för uppbrott och förvirring dom senaste åren, och jag kämpar hårt för att hamna på rätt köl igen. Kanske blir jag aldrig "botad", kanske kommer jag alltid att tänka tillbaka och känna saknad och undra hur livet kunde ha blivit, och vem hade jag varit då? osv. Men jag är hoppfull, återigen, när årsdagen närmar sig känner jag att jodå, det går åt rätt håll i alla fall. Livet känns stabilt och glimrande ofta nuförtiden. Jag har träffat henne, den där lyckliga och harmoniska människan som kommer att bli jag väldigt snart.

Sæglópur (lost at sea).

Home is where I lay my books.

2011-02-19T11:23:00.006+01:00

Home is where I lay my books, and I love my home, where the light is hopeful and the books keep me warm. When I sit on the tram and it passes by my house I see the big bookshelf and think: "I live there, it even looks cosy from outside."

Sometimes a pillow is all you need to make you smile :)

Pictures from my Flickr.

Frosty new year.

2011-02-16T17:23:00.002+01:00

The winter is so long, dark and cold. Icy winds from the sea under my collar, slippery ice under my shoes. Long days at the office where you never see daylight. We long for spring days... Every year the break of winter is like an emotional catharsis – very similar to mother nature i guess :)

In the meantime we have just enough energy to curl up in the bed and eat Gino (warm fruit sallad with chocolate sprinkles) and watch The West Wing.

Dad.

2011-02-14T17:49:00.001+01:00

When he held my hand as a little girl, it was always big and warm.

Pregnancy glow

2011-02-12T15:39:00.003+01:00

My sister is having her baby soon, and she definitely has that pregnancy glow :) We're waiting for you, little one <3

Kärlek till en lampa.

2010-11-16T22:10:00.000+01:00

Tittar på inredningsprogram på tv, varje gång jag gör det går hjärnan i gång på högvarv, kanske är det något sånt jag ska göra i stället? Plötsligt börjar jag dra paraleller mellan kärlekslivet och kärleken till lampor...

För många, många år sedan när jag precis flyttat till Göteborg bodde jag i en studentkorridor med Min Stora Kärlek. Det var svampade väggar och svampiga grannar, men det fanns trägolv och hög takhöjd. Det var bara vårt och jag älskade vårt lilla krypin. Ganska snart blev jag kär i en lampa från Det Stora Varuhuset. Jag kunde inte tänka mig något jag hellre ville än att få flytta in den hos oss. Jag pratade om den ofta och hur jag längtade tills jag kunde få råd att köpa den, min skraltiga studentekonomi till trots. Min Stora Kärlek förstod min önskan och tog sig via pendeltåg och buss ut i obygden för att i hemlighet köpa den till mig. Sedan gömde han den mycket listigt i den lillla korridorslägenheten i veckor tills det var dags att ge den till mig i julklapp.

Lyckan var total, den lyste upp en stundals tråkig studenttillvaro. Som en lysande pelare, rak, ärlig, utan krusiduller lyste den upp livet under många år, trots en skör yta och trots att den glappade i bland.

Dagen då vi delade upp våra tillhörigheter i två högar i lägenheten så följde den med mig. Det fanns liksom inget annat alternativ. I flyttlasset revs det upp ett stort hål i den sköra pappersskärmen och där och då insåg jag vilken metafor den var... Nu är den trasig för alltid. Utslagen på sängen i mitt nya hem fanns det många anledningar att gråta den kvällen.

Åren går. Lampan står i förrådet som en påminnelse varje gång jag ska hämta julsakerna och stuva undan skräp. Trasig, men saknad. Flera gånger blir den kvar trots att jag rensar, det tar emot att slänga bort något jag älskat så intensivt.

Fyra år går och jag flyttar ännu en gång, den här gången är det roligt. Jag ska flytta ihop med Den Underbara Kärleken, solen skiner och nu är det dags. Jag plockar ut lampan och jag slänger den i skräphögen. Jag älskar dig inte längre, tänker jag. En hel sommar ligger den där och det regnar på den, solen bleker, annat skräp river sönder den sköra skärmen ännu mer - ända tills den dag då den forslas bort till soptippen.

Vårt nya hem är underbart, det är så mycket Jag. Det knarrar i golven och det har skavanker, men ljuset som flödar igenom lägenheten tidigt på morgonen tar andan ur mig. När Den Underbara Kärleken flyttat in börjar jag även förälska mig i en annan lampa, även denna från Det Stora Varuhuset. Den är rolig och lekfull, den får mig att skratta och jag vill inget hellre än att den ska flytta in hos oss. Kanske kommer den att vara lite ostabil i bland, men den är mer som jag, så okej. Sånt är livet, tänker jag. Jag kommer ändå att älska den ända till slutet.

This is farm life.

2010-11-07T20:38:00.003+01:00

I took a few days off and went back to the family farm. I found lost treasures in the barn and took walks in the forest with Mom. The colors and light this time of year is amazing. The sun never zenith during this time of the year, so the sun is low and warm all day.

It's the last autumn on the farm, by this time next year another child will be living in my childhood room. Something I never thought would happen.

Life is both beautiful and sad indeed.

Hej Lördag.

2010-10-30T17:31:00.004+02:00

Pieces of my life on a Saturday.
Life feels both exciting and safe right now :)
(that might be the perfect combo)

More photos on Flickr.

Have I found you, Flightless Bird

2010-10-29T23:17:00.001+02:00

A week in october.

2010-10-22T21:33:00.005+02:00

1. On Saturday mornings we walk to the bakery down the street, and buy freshly made, lovely bread.

2. Just a little part of all our books, they spread away from the shelf and end up in piles all over the place...

3. 19 o clock-ish on a Thursday evening. The tram looks empty and eerie this time of year. Two months ago it would have been packed with people going to the sea.

Psssst! This is my Flickr.

Work, Love and all the in betweens.

2010-10-18T19:58:00.003+02:00

The rain against the window, the wind against my face. Autumn is here and it's hard to find the energy for work, love and all the in betweens.

Summer of Speed

2010-10-16T11:35:00.002+02:00

It's been a summer filled of changes and big feelings. Sometimes it's been hard to keep up with life.

Shadows and light

2010-05-28T15:42:00.004+02:00

I'm starting a new chapter of my life. A chapter that will be filled with light and peacefulness. I'm leaving the refuge of the Fredriksdal neighborhood, a place that served my needs well for over three years.

Now I'm stepping out into the world again, I will not hide any more. A new adventure with my loved one. I urge all ex's and other energy sucking people to stay away from my new hood, I claim this place as mine! I will eat breakfast on the stairs of my new house and watch people walk to their growing plots nearby, I will take the bike to the sea, drink rosé with my friends on a blanket in the sunset and leave the hard times in the past.

Photo from Flickr.

Omafiets on my mind

2010-04-28T19:51:00.005+02:00

I'm spending beautiful, lonely days in Haarlem. During the days I ponder about the future, while feeding the ducks and taking walks through the city. Waiting for my loved one to come home from work.

I realized one day that I wont spend time here like this again. The times are changing and the future is almost here. I will come back visiting, im sure, but I wont spend day after day exploring the city on my own anymore. I should enjoy it more, but it's hard when life back home is knocking on my shoulder.

I'm now a proud owner of my first traditional Omafiets (grandma bike), I love it :) It will be brought to Sweden soon and im looking forward to trips to the sea this summer.

More photos is found on my Flickr.

- - - - - - - -

Drömmar | Dreams

2010-04-20T12:04:00.005+02:00

On a cold and rainy day couple of weeks ago, I photographed image photos for Drömmas Garderob. Beautiful Lotta has made a small collection of summer dresses, tops and skirts for women who loves dresses and flower prints, prefably in combination ;-)

You can find them in her shop in Gothenburg or in her webshop. Oh, and you can find more of my photos at Flickr.

- - - - - - - -

En kall och regnig vårdag för ett par veckor sedan fotograferade jag imagebilder till Drömmas Garderob. Underbara Lotta har gjort en liten kollektion sommarklänningar, toppar och kjolar till kvinnor som älskar klänningar och blomstertryck, helst i kombination ;-)

Du kan hitta plaggen i hennes butik i Göteborg eller i hennes nystartade webshop. Och du hittar fler av mina bilder på Flickr.

Barcelona Love [the return]

2010-04-05T21:02:00.004+02:00

This year's spring trip took Jay and I back to our beloved Barcelona :) Even if it was chilly it was great to be back. This time we skipped the tourist parts (Gaudi etc) and dug deeper into the Catalan spirit of the city. We will always come back to this wonderful place.

Check out more pictures on my Flickr.

- - - - - - - -

Jag och Jay tog årets vårresa till vårt älskade Barelona :) Även om det var lite kallt så var det underbart att vara tillbaka. Den här gången skippade vi dom turistiga delarna (Gaudi etc) och grävde oss djupare ner i stans Catalanska själ. Vi kommer alltid att komma tillbaka till den här underbara platsen.

Kolla in fler bilder på min Flickr.

The Newspaper Man

2010-04-01T19:52:00.003+02:00

A while back i found this picture in my local Second Hand store. I felt so sorry for the newspaper man that got left behind that i had to buy the picture and bring it home. Now he lives in my kitchen instead and when i drink my coffe i think about his life, and what made him end up in that store, forgotten.

- - - - - - - -

För ett tag sedan hittade jag den här bilden i Second Hand affären runt hörnet. Jag tyckte så synd om den tidningsläsande mannen att jag var tvungen att köpa bilden och ta med den hem. Nu bor han i mitt kök och när jag dricker mitt kaffe funderar jag på hur hans liv var, och vad som gjorde att han hamnade i den där affären, bortglömd.

Dreams of the past

2010-03-14T16:53:00.005+01:00

I have a new project together with beautiful blogger, designer and vintage princess Lotta :) We've found a beautiful old place full of history and now we're gonna put some Dreams in there too. We met some sweet boys [that turned out to be a group of older gentlemen].

Today Lotta and I took a step closer to making our project come true.. and maybe we can make something beautiful together. More pictures here: Flickr.

- - - - - - - -

Jag har ett nytt projekt på gång med underbara bloggerskan, designern och vintage prinsessan Drömma-Lotta :) Vi har hittat ett vackert gammalt ställe fullt med historia, nu ska vi stoppa in lite Drömmar där också. Vi träffade ett gäng trevliga pojkar [som visade sig vara en grupp äldre herrar].

I dag tog Lotta och jag ett steg närmare att förverkliga projektet och förhoppningsvis kan vi göra något riktigt vackert tillsammans. Mer bilder finns här: Flickr.

Longing for Spring

2010-03-14T16:35:00.004+01:00

It's the time of year when my heartbreak sets in. Like a reminder of the past I happen to walk through my old neighborhood Linné. I miss that place and what it meant to me. I'm looking forward to a new chapter of my life and hope that I have put the bad dreams behind me forever.

Karin Boye wrote "Javisst gör det ont när knoppar brister". It's a classic, and still so true. Spring hurts.

The snow is melting slowly and the sun warms my face when I walk to the bus. The Magpie wakes me up every morning, busy building her nest in the tree outside my window. It seems like spring is coming, but so far only in my kitchen :)

Endless Winter

2010-02-18T18:16:00.005+01:00

The winter is long and dark up here in the north. Sometimes it feels endless... will spring ever come? And sometimes winter is so beautiful it takes your breath away, and you could never ever live anywhere else.

- - - - - - - -

I bland blir man så trött på den långa, mörka vintern. Den känns ändlöst lång... och man undrar om våren någonsin kommer att komma tillbaka? I bland är den så vacker att du tappar andan och vill aldrig någonsin bo någon annanstans.

Memories

2009-11-04T14:52:00.002+01:00

Sometimes memories come back to haunt you. Sometimes they are available online for everyone to see...

- - - - - - - -

I bland kommer minnena tillbaka och spökar. I bland så finns dom kvar online for alla att see...

The Empty House

2009-10-31T00:49:00.003+01:00

I found the empty house in the forest. A place forgotten. Both beautiful and sad.

- - - - - - - -

Jag hittade det tomma huset i skogen. En glömd plats. Så vackert och sorgligt på samma gång.

A lifetime of love

2009-10-28T22:10:00.002+01:00

I took this picture in August, a romantic moment frozen forever. This is as good as it gets, a lifetime of love together. It's probably the best picture i took. Ever.

Today i almost sang out loud I got nothing to do today, but smile on the bus [love Simon & Garfunkel]. It was a good day, despite a migraine and a broken vacuum cleaner. I put on a colorful dress and drank hot cocoa with my best friend :)

- - - - - - - -

Jag tog den här bilden i augusti, ett romantiskt ögonblick förevigat. Bättre än så blir det inte, en livstid av kärlek tillsammans. Det är förmodligen det bästa jag fotat. Någonsin.

I dag sjöng jag nästan I got nothing to do today, but smile på bussen [jag älskar Simon & Garfunkel]. Det var en fin dag, trots migrän och en trasig dammsugare. Jag tog på mig en färgglad klänning och drack varm choklad med min bästa vän :)

Autumn days in Gothenburg

2009-10-27T18:27:00.005+01:00

Im spending a lot of time outside this week. While i can. I took a walk and then two, met up with friends, getting some coffee and try to make Felix smile [no use]. And when it gets dark i go home and light candles and think about how i want to live my life, about the difference between material happiness and the one within.

Im sorry, my friend [P].

- - - - - - - -

Jag är mycket utomhus den här veckan. Medans jag kan. Jag tog en promenad och sen två, träffade vänner, drack kaffe och försökte få Felix att le [hopplöst]. När det blir mörkt går jag hem och tänder ljus och tänker på hur jag vill leva mitt liv, på skillnaden mellan den materiella och den inre lyckan.

Melodies & Desires

2009-10-25T19:31:00.002+01:00

Today i wanna live in Lykke's lyrics... hopefully soon.

Follow these instructions
Do exactly as I do
Lean your shoulders forward
Let your hands slide over to my side
Move your body closer
Let your heart meet mine
Love is the harmony
Desire is the key
Love is the melody
Now sing it with me
Come a little closer
Take a look at me
This light is so obvious
I want you to see
Come a little closer
Look me in the eye
Then repeat with me one more time
Love is the harmony
Desire is the key
Love is a symphony
Now play it with me
You'll be the rythm and I'll be the beat
You'll be the rythm and I'll be the beat
Then I'll be the rythm and you'll be the beat
And love, the shoreline, where you and I meet
Love is the harmony
Desire is the key
Love is a symphony
Come sing some with me

Life in autumn colors

2009-10-24T17:48:00.006+02:00

Spent a few days at the family farm with Mom & Dad. Autumn colors, moose meat, sanding and painting floors and drinking lots and lots of strong coffee :)

- - - - - - - -

Spenderade några dagar hemma på gården med Mammi & Pappi. Höstfärger, älgkött, slipade och målade golv och drack massor av starkt kaffe :)

Mellanrum [Interval]

2009-10-20T00:03:00.003+02:00

Mellanrum: tonåsliv | Interval: teenage years

Mellanrum: pensionstankar | Interval: senior thoughts

Mellanrum: nystart | Interval: new beginning

Mellanrum: nytt liv | Interval: new life

Mellanrum: utvandring | Interval: emigration

Mellanrum: barnveckor | Interval: child-time

Mellanrum: sökande | Interval: searching

By request: the pictures being featured in the exhibition taking place during October-November in Gothenburg, Sweden. I've chosen to portrait people who find themselves in lives different Intervals. The Intervals of live can be both frustrating and comforting. It drives us forward and creates space in every day life.

If possible visit the exhibition hall and see the photos IRL: www.mellanrum.info

- - - - - - - -

På begäran: bilderna som ställs ut i Göteborg under oktober-november. Jag har valt att porträttera människor som befinner sig i livets olika Mellanrum. Mellanrummen kan vara frustrerande, men kan i bland även vara tröstande och ge tid för eftertanke . Det driver oss framåt och skapar andrum i vardagen.

Om du har möjlighet, besök utställningen i verkliga livet: www.mellanrum.info

Road trip down memory lane

2009-10-19T19:26:00.004+02:00

Last week Jay and I took a road trip down memory lane... I have changed the layout, so in the future there will be more pictures and less text. Just how i want it to be right now. Welcome!

- - - - - - - -

Förra veckan gjorde Jay och jag en liten road trip till mitt förflutna... Jag har ändrat layouten, i framtiden kommer det att vara mer bilder och mindre text här på bloggen. Det är så jag vill ha det just nu. Välkommen!

September - i väntan

2009-09-27T01:12:00.020+02:00

Inspiration: http://inbflat.net/ In Bb 2.0 is a collaborative music and spoken word project.

-----

Knappt två veckor kvar till urladdningen och vernissagen. Utställningen och allas bilder har gått från att vara var och ens separata arbete till att bli ett gemensamt projekt, med allas glädje och bekymmer i mix med ens egna kreativa ångest och mindervärdeskomplex. Min hjärna väntar på vila och frid.

September månad är min favoritmånad, men nu är den nästan slut innan jag har fattat att den var här. Jag har varit fylld till bredden med Mellanrummet. Levt och andats Mellanrummet.

Jag har inspirerats av musiken, haft fantastiska samtal med människor om Mellanrummen i livet, lyssnat på ljuden omkring mig — hur väggarna knäpper på natten och hur löven låter en blåsig dag, doften av kaffe i köket, värmen av hans hand i min, frustrationer, skuggor på golvet, eftertanke, dofter på natten, längtan efter personer jag saknar och hur ljuset skiftar mellan årstiderna. Allt det där har mynnat ut i det som kommer att synas den dagen. Och jag har tur om folk kan känna en promille av det jag känt under tiden. Det är omöjligt att förmedla, men jag måste försöka. Resten är för min egen skull.

Haarlem i mitt hjärta

2009-08-29T23:57:00.010+02:00

Den här veckan har gått fort och har inte alltid varit så avslappnande. Jag hade ett stort beslut att ta tidigare i veckan, som tömde mig på energi... och jag fick veta att några av mina vänner ska flytta från stan för nytt jobb och nya möjligheten i en stad norrut. Jag förstår det men tycker att det är så trist att dom försvinner. Byebye memory-kvällar...

Vardagen därhemma gör sig påmind också, jag tänker mycket på kommande utställningen och mailar om jobb som ska påbörjas när jag kommer tillbaka. Mitt mentala jag slits mellan här och där, hemma och borta. En kluvenhet som både är skön och frustrerande på något motstridigt sätt.

I övrigt har veckan bestått av läsning av en feelgood-bok (där huvudkaraktären dör i slutet, hmmm), flera filmupplevelser bl a Public Enemies (besikelse), American Psyko (sådär, boken är nog bättre), Panic Room (min värsta mardröm på film), Hard Candy (sinnesjuk film), World Trade Center (gripande) och sist men inte minst Män som Hatar kvinnor med holländska subs på bio (bättre än jag trodde). Jag har också hunnit köpa ett par engelska böcker och färgglada fjärilsbroscher, en tidig julklapp och en födelsedagspresent.

Jag önskar ofta att jag kunde ta med mig stora delar av Haarlem med mig hem till Göteborg, den underbara atmosfären, de positiva människorna, dom underbara små butikerna, cykelbanorna och dom goa vännerna men lämna hundskiten, sportfanatikerna och familjeproblemen. Tyvärr fungerar det inte så... Men jag har alltid Haarlem i mitt hjärta.

Vardagliga Mellanrum

2009-08-26T17:49:00.002+02:00

Vardagen lunkar på här. Vädret har tillfälligt slagit om till mulet och lite svalare, hösten kommer även hit så småningom. Jag försöker vårda mina vardagsbestyr nu, för jag vet att jag kommer att sakna det när jag inte är här. Varje dag går jag ner till kanalen och matar ankorna och tittar på båtarna som tuffar förbi. Jag brukar ta med min bok och sitta där och filosofera. Ett pensionärspar har ställt ut campingstolar utanför sin dörr på gatan och där sitter dom och pratar med sina grannar och sneglar på mig, outsidern i grannskapet.

Området som vi bor i kallas Roos (rosen) och är ett område i utkanten på centrum av Haarlem. 10 min gångväg till butikerna (max 5 på cykel). Området ligger mellan floden Spaarne och stadens kanaler i ett rutnät av radhus av olika kvalitet. Längs floden ligger dom fina husen, med stora fönster och vacker utsikt, längre in ligger radhusen byggda på 80-talet, där folk med mjukisbyxor och huvudsjal bor. Dom arbetslösa sitter ute på gatan och fördriver tiden med att titta på folk samtidigt som dom skriker efter sina ungar. Det dräller av barn, vi har en skola på vår gata. Vi har ett turkiskt kaffehus (som även fungerar som Sportbar), en mataffär, en snackbar (snabbmatsställe som säljer friterad mat), en gata som luktar hundskit, en yogastudio, ett par turken på hörnet butiker, en kvinna med dille på trädgårdstomtar och en gata med namnet Roos som inte har många likheter med blomman den är döpt efter. Vår lägenhet ligger 50 meter från floden och är någonstans mitt emellan dessa ytterligheter. Tack och lov.

Grannes katt brukar hoppa in i vår "trädgård" och sitter under trädgårdsbordet och letar efter näbbmöss som gömmer sig i buskarna. Hon är misstänksam, men har accepterad att jag finns i närheten. Hon kan sitta där och titta på mig inne i lägenheten i flera timmar varje dag.

Jag tar cykeln till Vomar (affären), köper mjölk, ost, ägg, yoghurt och bananer. Rullar hem och spenderar några timmar med min senaste bok, tar itu med tvättberget och funderar på framtiden. Den som finns där framme som en diffus plats som jag längtar till med inte vet när jag får besöka. Här befinner jag mig, i ett vakuum, fast ändå inte. Jag befinner mig i ett mellanrum.

Vid kanten av Spaarne

2009-08-23T19:00:00.007+02:00

Tiden går fort här i Haarlem. Den senaste veckan har försvunnit i en dimma av varma och soliga dagar blandat med fix inför de två bröllopen.

Det ena var i onsdags (rådhusvigsel och grillfest hos brudens föräldrar) och det andra i fredags (mingel + middag på Herrgård, en mycket frikyrklig vigsel i en kyrka som på något sätt var en enorm ombyggd lada och sedan fest på en strandklubb). På det hela taget en mycket angenäm och trevlig upplevelse om man räknar bort språkliga missförstånd, medelålders män som älskar skandinaviska kvinnor (hmmm) och att jag hade vissa svårigheter att se en fisk i ögonen innan jag åt den. Jag är inte van vid att vara det exotiska inslaget i andra människors liv, men jag insåg att J's gamla bekanta tittade på honom förvånat när vi blev presenterade.

Efter bröllopen har J och jag fallit in i ett stadie av apati kan man säga. I dag har vi hängt vid floden här utanför (Spaarne) och legat i gräset och läst och tittat på båtarna som kommer och går i en ständig ström. Mer än så orkar man inte när man återhämtar sig efter festligheter.

Sol på mitt ansikte

2009-08-17T10:55:00.002+02:00

Tillbaka i Haarlem efter mycket väntan och längtan :) Helgen har varit skön och långsam, jag har hängt med J, tagit sovmorgon, sitter i trädgården och läser. Dagtid är det varmt (25+) och soligt, på kvällarna ljuvligt ljumt. Då tar vi cykelturer eller promenader längs med kanalerna i skymningen...

Den här veckan är bröllopsveckan. Två bröllop (samma par) ska hinnas med. Jag vet, det är förvirrande, men det är så man gör det här. Alla gifter sig borgerligt och sedan får man välja om man vill ha en ceremoni i kyrkan för att bli välsignad av Gud också. Dubbla klänningsbekymmer, dubbla sociala och språkliga förvirringar. J förstår inte riktigt bekymret med dubbla klänningar, men det är i alla fall fixat nu :)

I övrigt försöker jag ta det lugnt och samla kraft inför den kalla och mörka hösten, jag tänker mycket på min utställning. Annika, ljuset till min bild finns definitivt här, jag ska bara fånga det i min lins. Känns skönt, jag hoppas att saker och ting kommer att falla på plats.

Det sägs att resten av veckan ska bli medelhavsvarm, 30+ och däröver... Sommaren förlängs definitivt genom att åka hit :)

Dooi!

Regn över Haarlem

2009-05-15T22:00:00.009+02:00

Anne & Max *kärlek*

Ibland måste jag stanna upp och bara titta på gatorna och husen här för att det är så vackert...

Känner mig lycklig lottad som kan säga att det här är en underbar liten blomsteraffär :)

Patatje [potatche] är en nationalrätt. Ja, det är feta pommes, ja, det är sjuk gott och fett [ibland]. Men man kan inte äta det för ofta. En Holländare äter det dock flera gånger i veckan...

Som kakburk kanske? :) En av de minst tokiga prylarna!

En av mina favoritbutiker med indisk/mexikansk/asiatisk kitsch. Need i say more? Älska, älska denna galna butik!

Ett regnigt Haarlem... Det känns nästan som om vädret synkar sig med mitt humör [eller kanske tvärtom?] för nu känner jag mig låg över att behöva lämna den här platsen igen... I helgen åker jag tillbaka till Fredriksdal och det känns lika dubbelt som vanligt. Skönt att komma hem till lägenheten, deppig över att lämna halva mig själv här ännu en gång.

Dom senaste dagarna har jag besökt de delar av Haarlem som gör mig glad. Cyklat runt och besökt caféer och butiker som jag tycker om, gått på gator där husen är vackra och gamla och inspirerade. Här får man inte riva gamla hus, man måste renovera dom, det tycker jag är härligt :)

Jag plockar ut de delar av Haarlem/Holland som jag gillar, som russin i kakan. Jag cyklar, precis som alla andra här. Det härligaste är att trampa fram i promenadtakt och titta på folk. Det är som att köra bil på motorvägen, man får inte störa rytmen... här cyklar man både 3 och 4 på rad, utan hjälm, zickzack mellan bilar och fotgängare. I början var jag livrädd, nu flyter det på ganska bra. Jag kommer att sakna min Oma fiets...

Idag mötte jag upp en vän på Anne & Max, ett favoritcafé, för att hjälpa till med en bröllopsinbjudan. Det är sååå skönt att dom kommer och tar beställningen vid bordet... det är sååå härligt att man kan beställa ett glas rosé lika väl som en latte... och det är sååå mysigt att dom har en kille som sitter och spelar piano i ett hörn och det är hans enda jobb [att underhålla oss]. Varför finns inte det i Sverige?

Imorgon väntar second hand shopping och packning... och en sista chans att konservera känslan av Haarlem och ta med den hem till Sverige.

Kitsch & Vaselin

2009-05-14T11:25:00.000+02:00

Livet lunkar fram i Haarlem... I går var jag fast i lägenheten för att hantverkarna ovanpå var tvungna att gå igenom den här lägenheten för att kunna ta sig upp till den ovanpå. Smidigt. Jag skulle nog kunna beklaga mig hur länge som helst över allt oljud och störande element i min vardag som dom tillför, det var det jag gjorde när J kom hem från jobbet i går :)

Efter lite om och men kom jag ut med min Oma fiets [mormorscykel] till slut. Tog ett par vänder runt på stan, köpte ett par nya vårskor och lite kitsch i alla dessa härliga designbutiker som ligger i varje hörn. Jag dras till dom, som getingar till saft, hehe.

Andra nyheter från Haarlem: J och jag räddade en grodfamilj från containerdöden när vi rensade i trädgården häromdagen. Jag har börjat på en ny bok som verkar lovande. I går diskade jag disken från helvetet, det tog flera timmar. Webb-tv är räddningen när J tittar på fotboll, även jag kan njuta av Roomservice (jippie)! Jag köpte en stor burk vaselin till J i går, så att han kunde byta däck på sin cykel (?)

Som ni hör, livet är spännande på Kontinenten!

En doft av verklighet

2009-05-12T14:35:00.008+02:00

En bråkdel av cyklarna vid Haarlem Station [titta pappa!]

Jag gör en Milla-special till J...

Vardagsrummet, med blommor [nu när jag är här]

Alltså... Det här ska föreställa Svenska köttbullar med sås och potatismos... Dom slänger in å lite här och där för att skoja till det. Haha! Gehakt ballen är det riktiga namnet på köttbullar på Holländska.

-- -- -- -- -- -- -- -- --

Dom senaste dagarna har det inte gått att vara hemma på dagtid pga hantverkarna ovanpå. Dom hamrar och sågar från tidig morgon och sen hela dagen. Vid lite efterforskning insåg vi att dom har rivit ut allt utom stommen, så dom har väl att göra ett tag. Ingen mer sovmorgon för oss alltså.

Vi har gjort små turer när oljudet varit överväldigande, senast i går tog vi en tur till Alkmaar, en liten stad som är en riktig ost-stad. Vi promenerade, åt lunch i solen och insåg att Alkmaar mest var en mindre variant av Haarlem. Älskade Haarlem. Så vi åkte hem och dåsade i solen i trädgården i stället :)

I dag är det J's sista lediga dag tillsammans med mig, han har haft några välbehövliga slappa dagar tillsammans med mig. Vi köper blommor, grillar och avslutar kvällarna med att dricka te och titta på Planet Earth i mysbyxor. Han har lite jobbångest i dag, tänk att behöva sitta på kontoret o jobba när man kan slumra i trädgårdsstolen?

Livet är lugnt här, J tar hand om mig och jag läser och vilar mycket. Samtidigt blir jag påmind om livet därhemma, som närmar sig igen. Jobb, framtid, nya projekt och jag har haft ont i magen dom senaste dagarna. Större frågor om livet och framtiden dyker upp när det är lugnt i övrigt och jag funderar mycket på vilket slags liv jag vill leva i framtiden. Hemlängtan, eller hemångest? Det är frågan... Kanske är det 30-årskrisen som kommer över mig nu?

Ane i Haarlem

2009-05-12T10:12:00.001+02:00

Ane Brun var som vanligt underbar i lördags. Hon tillägnade den här till mig och dom andra skandinaverna i publiken :)

Lata dagar

2009-05-09T15:20:00.001+02:00

Lördag i Haarlem. Vi väcktes av hantverkarna ovanpå, klockan 8. Dom har verkligen fått tummen ur och börjat riva och hamra dag ut och dag in. Trodde inte att dom skulle komma på en lördag, men man ska väl inte klaga? J har varit ganska irriterad för han har tagit långhelg för att vi ska kunna få tid tillsammans och han vill inget hellre än att få sova länge på morgonen...

Solen skiner för första gången på flera dagar, det är jätteskönt. När det regnar blir lägenheten verkligen kall och rå och jag vill inte frysa, jag vill bara lata mig i solen nu när jag är ledig.

Vi skulle ha åkt till Giethoorn [skiithårn] i går, som sägs vara väldigt vackert och mysigt. Som Venedig ungefär, fast närmare :) Men, det blev inte av. Vädret var schizofrent och vi ville inte sitta i en båt nånstans och bli blöta i regent så vi skippade det. Vi åkte till Amsterdam för kultur och shopping i stället :) Vi gick på Richard Avedon-utställningen på Foam, ett vackert hus på Herengracht som håller fotoutställningar. Mysigt. Vi hann också med att handla böcker o fika på vårt favvofik Villa Zeezicht innan dagen var slut. Dom har världens godaste äppelkaka [appeltaart] och man kan sitta där i timmar och läsa och titta på folk som cyklar förbi.

Vad händer annars i dag då? Vi ska ta en cykeltur och handla blommor till trädgården och i kväll möter vi upp med Fleur för middag och Ane Brun på Patronaat. Hur mysigt som helst! Vad ska ni göra i kväll?

Oinspirerad

2009-05-06T16:19:00.004+02:00

Två regniga och långa dagar har jag spenderat själv medans J har jobbat och kommit hem sent. I går kollade jag in gratis-festivalen som var i parken 5 minuter härifrån, men den visade sig vara lika full av fulla fjortisar som hemma. Dessutom regnade det och det lämnade en grå och fuktig hinna över allting. Somnade till untz-untz musik och regn på rutan...

Kommer in i en slacker-lunk nu när jag är ensam hemma. Läser i soffan, somnar sittande för att sedan vakna en halvtimme senare och läsa vidare. Så håller det på ungefär, om jag inte tagit mig samman och diskat eller tvättat nån gång under dagen. Är trött, vår-trött, halvsjuk och allergisk. Kombinationen gör en trött. Slumrar till det sövande ljudet av tvättmaskinen... Sover ikapp.

Höjdpunkten på min gårdag var när vi såg Frankie & Johnny, underskattad vardagsromantik i NY med Michelle Phieffer och Al Pacino. Lovely.

Frankie & Johnny

Vattenskador & Blomsterprakt

2009-05-04T17:03:00.001+02:00

Har ni haft en bra dag? Jag har haft en, hmmmm, intressant dag. Den började med att J sa åt mig att jag måste gå upp kl 8 och klä på mig för att grannen skulle ha hantverkare i lägenheten ovanpå och de skulle låna ström av oss. Grannen kan ju sköta det själv kan man tänka, men det går inte för han dog för ett tag sedan :/ Det var en gammal gubbe som aldrig gick ut. Grannens lägenhet har varit avstängd pga att man hittat asbest när man började rota efter att han dog och nu skulle dom alltså ta tag i detta.

Plötsligt vid lunchtid strömmar den vatten från taket i köket, ganska kraftigt ur kontakten där lampan sitter, och det blir snabbt en sjö på golvet. Jag rusar in hos grannen o viftar med armarna o ropar att de måste stänga av vattnet tokfort för det läcker och sen uppstår en lång och förvirrad kommunikation på holländska/engelska/polska om vattnet och vad som hänt. Jag har haft gubbar här hela eftermiddagen som jag dammsugit med sin enorma vattensug och skrattat nervöst när jag sammanbiten morrat över hela situationen. Enligt de polska handymännen så hade dom inte en aaaaaning om att det läckte för det syns inget där uppe...

...dom har i alla fall lovat dyrt och heligt att inte sätta på vattnet igen förrän dom har rett ut var det kommer i från, men det kan lika gärna vara så att det kommer nya hantverkare i morgon och eftersom det inte sker nån kommunikation värd att nämna mellan dom så får vi väl se vad som händer.

I övrigt har jag njutit av mina tulpaner, tvättat och tittat på CSI. Jag har inte vågat lämna huset i björnbusarnas händer...

Bloggen lever...

2009-05-03T09:33:00.000+02:00

Bloggen lever... åtminstone ett tag. För mamma och alla de andra där hemma. Nu är jag tillbaka på Linschotenstraat igen. Min gata när jag är här. Ett stenkast från floden Spaarne och husbåtarna och en 10-minuters promenad [3 minuter på cykel] från kullerstens gatorna, caféerna, designbutikerna och blomsterhandlarna.

Sen jag kom hit har jag mest hunnit sova länge och mysa med J. När vi tog oss upp i går vid lunchtid så passade vi på att hänga i trädgården, läsa tidningen och göra i ordning grillen för kvällens grill. Att kunna grilla varje kväll är lyx. Det blev grillad vegburgare med tomatsallad, mumma. J åt nån vanlig hamburgare, men dom såg ut att innehålla ungefär lika mycket kött som min...

När jag är här är det som att ha en väldigt avslappnad vardag. Vi gör alla vanliga vardagssaker, handlar mat, diskar, rensar ogräs och går till pappersåtervinningen men allt känns mer avslappnat. Kanske beror det på att jag inte måste jobba när jag är här. Trodde i alla fall det tills jag insåg att det var samma sak för J och han är ju här jämt. Han trillade ihop i en liten hög av trött lättnad när jag kom hit.

I dag är det en grå dag och jag kurar ihop mig under filten med honungste för halsen [ja, jag är fortfarande lite förkyld] och film kanske? Eller nån av alla serier jag har planerat att se? Fast jag tror det blir ett par avsnitt av Survivorman :)

You Are My Favorite Person

2008-10-26T12:30:00.000+01:00

Multivitamin Blues

2008-10-26T01:20:00.002+02:00

Sitter i mörkret och lyssnar på stormen utanför, nu är hösten o vintern verkligen här... förut såg jag snöblandad regn på rutan och rös inombords. Ingen återvändo. Usch.

Tänker på mina vänner och nyheten om en liten som kommit till världen och en annan som är på väg. Nu har nästan alla i min bekantskapskrets fått barn och jag är i stort sett ensam kvar utan några direkta planer på bebisar. Jag äter multi-vitamin med folsyra, det är så långt jag har kommit i mina planer. Hehe. Jag trodde att jag var mogen för barn för 2+ år sen, men nu känns det avlägset. Konstigt hur saker förändrar sig. Jag kunde ha suttit här med en 2-åring om livet varit annorlunda. Jag försöker ibland tänka mig in i hur det skulle vara när jag håller 2-åriga Flora i famnen. Hon gosar med mitt hår och vi pratar om Bamse o Lille-Skutt och att ugglan låter Hooohooo. Det känns naturligt när jag sitter där, men när jag kommit hem känns allt helt annorlunda.

Jag tänker att någonting förändras i mina vänner när de får barn, fokus flyttas från dom själva till något helt annat, de är trötta men ältar inte saker på samma sätt. Vilsamt på ett sätt, även om jag vet att de skulle döda för en sovmorgon. Jag tänker att det vore bra om jag kunde flytta fokus från mitt eget huvud ibland... Men hur vet man när man är redo för det?

En annan vän berättar att 25% av alla graviditeter upptäcks inte. Det är tidiga missfall som misstas för kraftig mens. Jag tänker tillbaka 2+ år i tiden och tanken svindlar och jag försöker skjuta det ifrån mig. Kan det vara så? Det kommer jag aldrig att få veta. Och lika bra är det. 2+ år framåt i tiden och det känns som jag är längre från det än vad jag nånsin varit. I väntan på att den där känslan av att redo ska infinna sig äter jag multi-vitamin och gossar med alla fina bebisar runtom mig.

Evighet

2008-10-23T12:02:00.000+02:00

De här var ju fint, trots att det är en Carola låt från början...

En förvirrad mix

2008-10-08T11:35:00.004+02:00

Veckan som gått har innehållit följande förvirrande mix av händelser...

En jobbintervju med oklart slutresultat... Ett soffinköp på Mio åt min vän A, tänk vad härligt det känns att spendera pengar - även om dom inte är mina, hehe... Ett oräkneligt antal nattliga stödsamtal... En oväntad vinfylla i Lerum... En inställd utekväll på gayklubb, med resultatet att min regnponcho fastnade i ett kylskåp... En fantastisk konsert med Ane Brun då jag kände mig bakfull utan att ha varit full först. Å andra sidan var det söndag... Insikten att min vän A.Fs dotter tror att jag är Milla i Milla & Alfons, gärna för mig tänker jag och får henne att göra vad jag vill med hjälp av en lila papperskanin. Tydligen är kaninen en auktoritetsfigur i denna 2-årings värld... Jag fick en chock som heter duga när jag letade efter en bok och av misstag öppnade en annan bok, ut trillade en nakenbild på exet, en sisådär 4 år gammal bild som togs en sen natt på fyllan. Jag hade glömt den natten och definivit bilden. Jag blev så chockad att jag snabbt tryckte in bilden i boken o ställde tillbaka den. Nu är jag rädd för att ta ut den och slänga den, får då kommer jag att behöva titta på den igen. Det får bli någonting att ta tag i efter många, många timmars terapi... En förvirrad missbedömning av vilken vagn jag befann mig på resulterade nästan i ett besök i Angered... En utflykt till Alingås och sen vidare till Ödenäs, en vacker plats som luktar skog och vedeldad brasa där jag fick äpplekaka och kramar. Vad mer kan man begära?

Varm hand på min kind

2008-09-30T18:08:00.004+02:00

Dricker kaffe vid köksbordet och tittar ut på regnet som öser ner på gatan utanför... Jag läser tidningen och drömmer mig bort men inser ganska snart att det inte är en fysisk plats jag längtar till utan snarare en känsla av sinnesro. Den infinner sig ibland, men inte så ofta som jag skulle vilja. Jag är trött på känslan av att jag väntar på något. Vad kan man undra?

En vän sa "Men vad har du att vara olycklig över, du har väl inga problem?" Och det var väl kanske inte så insiktsfullt sagt, av en person som inte direkt är känd för att vara insiktsfull heller... Men alla har ju sina problem. Utåt sett så har jag nog inga direkta problem, men vi kämpar väl alla med något? Vi gör så gott vi kan varje dag.

Mina referensramar faller omkring mig. Det jag trodde skulle vara för evigt visar sig vara bräckligt och ibland känns det lite hopplöst. Allt känns lite löst och hängande. Fladdrar. Skulle vilja tänka positivare, men jag har fått veta att jag har förtroendeproblem, att inte lita på andra människor gör att jag i slutändan inte litar på mig själv. Inte så lyckat i längden kanske.

Allt det här låter väldigt flummigt... och känns lika flummigt kan jag berätta. Bästa sättet att beskriva det på är nog att jag vill bli klappad på kinden av någon som viskar Det kommer ordna sig, precis innan jag ska somna. Det skulle kännas väldigt bra.

Nattjobb

2008-09-24T00:01:00.003+02:00

Sitter i soffan, trött men samtidigt pigg (skum känsla). Jag har jobbat kväll/natt vilket kan bli lite jobbigt om jag sover för länge imorgon. Jag har kommit fram till att jag (tråkigt nog) mår som bäst om jag sover mellan 24-09 och inte skiftar fram o tillbaka för mycket. Min kropp är dessutom anpassad efter butikstider, mellan 10-18 jobbar jag som bäst. Nån dag ska jag skaffa butik, då kan jag ha det så! :)

Ibland slås jag av att jag är väldigt lik min mamma, på gott och ont kan man väl säga :) Jag hatar att stressa, mår inte bra när köket är belamrat med disk och nu senast insåg jag att jag oroar mig som mamma. Ligger vaken på natten och tänker på mina nära och kära när dom inte mår bra. Jag önskar att jag kunde lösa problem som helt enkelt inte är möjliga för mig att fixa. Ett kärt bekymmer kan man säga. Det får bli mycket kramar och kärlek istället...

<3

Ett brev

2008-09-22T00:17:00.004+02:00

Förkylningen börjar så sakteliga ge med sig och jag längtar efter att ha ork nog att ta mig ut ur huset och äta något som inte serveras i skål. Jag har ätit soppor, kräm och yoghurt den senaste veckan ingen hit i längden kan man säga...

Har känt ett starkt behov att skriva ett brev på sistone, ett brev till någon som har betytt mycket för mig i mitt liv och som jag tror har det svårt. Men samma person sa till mig en gång att sådana brev skriver folk mest för sin egen skull, inte för personen de vänder sig till. Kanske är det så. Man vill själv förstå eller bearbeta det som har hänt och tror att genom att skriva ner sina känslor så hjälper det personen i nöd... när det kanske i själva verket rör upp en massa jobbiga känslor istället för att hjälpa till att läka. Vi kan ju inte veta vad som pågår i en annan människas huvud och projicerar ofta våra egna känslor på andra.

När det gäller andra människor hade jag nog skrivit ett av dom där långa breven då man försöker vara inkännande, tröstande och hjälpsam. I det här fallet så blir det nog bara ett väldigt kort brev. Jag finns här. Har alltid varit det. Kommer alltid att vara det.

Förkylningsförfall

2008-09-19T23:47:00.001+02:00

Här ligger jag nedbäddad och betalar för att mitt Vitamin Defence inte fungerade i början av veckan... Är det bara jag eller blir förkylningarna värre med åren? När jag var yngre var jag sjuk jämt, nu verkar det som att jag blir rejält sjuk ett par gånger om året. Sådär sjuk att jag inte orkar ta mig ur sängen och är utslagen i en vecka. Det är säkert ett ålderstecken. Skit också.

Dramatisk blir jag också pga sömnbrist och minskad matlust, i kombination med feber och nästäppa skapar det ett monster. Jag ville bokstavligt kapa av huvudet häromkvällen, min kropp mådde OK men hela huvudet var tjockt med snor och dunkade irriterande. Jag hade kunnat offra en kroppsdel för att slippa vara ensam, samtidigt kan jag inte tvinga på någon min förkylning och neurotiska tendenser. Tänk att få bli nerbäddad och ompysslad när man mår som sämst, att slippa jaga iväg till Apoteket med feber för att lindra det värsta, att få soppa och te serverat i sängen.

Ja, jag ömkar mig nu men du skulle se mig här, ingen Sexy Kitten direkt, sovandes med öppen mun och nackspärr med en lägenhet som sakta förfaller utan att jag orkar bry mig.

Jag längtar efter att få känna mig frisk igen.

Vitamin Defence

2008-09-15T23:03:00.003+02:00

Tillbaka från Kontinenten (läs Nederländerna) där jag som alltid tycks plocka upp nån otrevlig förkylningsbacill. Därför sitter jag här nu med en flaska Vitamin Defence (en slags vitamin-boost-läsk som smakar fläder o citron) och en kopp te och försöker mota fan i grind, eller nåt sånt...

Har för övrigt funderat en del på hur folk alltid är väldigt fokuserade på ta hand om sig själva, med tyngdpunkt på kroppens fysiska funktion. Min Vitamin Defence är ett bra exempel. Man har ett symptom som man försöker bli av med på olika sätt. Däremot är det ganska sällan man hör att någon vidtar förebyggande åtgärder för själslivet. Typ, jag känner att jag håller på att bli lite deppig, så jag går i lite förebyggande terapi. Jag har nog faktiskt aldrig hört talas om det, för även om folk gör det så pratar de inte om det. Som om det skulle vara lite fult. Som att man erkände att man har analklåda eller nåt. Obekvämt.

Enligt mig så skulle nog världen må bra av lite förebyggande terapi, om folk tog hand om sina problem innan de blev för stora så skulle världen vara en bättre plats. Lite självinsikt skulle räcka långt om man tänker efter...

Jag har ett Monster i magen

2008-09-13T12:37:00.003+02:00

Nagon har samma teori som jag, att vi har ett litet monster i magen som behover matas da och da, annars borjar det morrrrrra... Hehe.

Pa konoret

Pa stan

Mysa med Mysemysen

2008-09-12T18:44:00.004+02:00

Som att komma hem, att krypa in i en valbekant kokong ungefar sa kanns det att aterse Linschotenstraat 68 igen. Min nysadda tradgard ar nu, 3 manader senare, ganska igenvaxt och utblommad... Men det ar for kallt for att bry sig. Den har helgen kommer vi inte att ta oss ann nagra utmaningar utan mest mysa.

Sitter vid Js skrivbord och tittar ut pa ett regnigt Haarlem, gratt och deppigt har det varit hela dagen. Det kanns som det ar senare an vad det ar pga att vi var uppe vid 7 i morse (snark!) det kommer nog att bli en tidig kvall. Bekanta till J gifte sig i radhuset idag sa vi stod utanfor och hurrade at dem, allt enligt hollandsk tradition. Det ar ett fint, 400 ar gammalt radhus. Inte sa dumt stalle att gifta sig pa om man nan gang far for sig att gora nat sant...

Har for ovrigt fyndat en del pa second hand idag :) Ett par gamla platburkar till mitt lilla stilleben i koket plus fyra bedarande 70-talskoppar for 5 euro! Yey! Ibland lyckas man grava ut nat fint i mangden av skit. Bilder far komma senare.

Nu: Mysa med Mysemysen i mysbyxorna!

Döda tid

2008-09-11T12:08:00.002+02:00

Sitter på Landvetter och dödar tid på en sån där köp-uppkoppling-dator för att mitt flyg är försenat. Tråk-tråkigt är det på flygplatser... Särskilt den här. Jag har köpt en bok (Steig Larsson, det är väl dags eller vad säger ni E.E & A.R?) och tagit en kaffe, så mycket mer kan man inte göra här utan att ruinera sig själv. Jag använde mitt Coffecard på Espresso House för att komma ner i pris och killen i kassan sa att de inte berättar att de har erbjudanden, för då skulle folk utnyttja dem hela tiden. Eh... ? Jag blev inte nekad i alla fall, för då hade det tagit hus i helvete kan jag berätta. Tillhör man en kedja så gör man. Hmf!

De demonstrerar någon typ av högtalare bredvid mig, vilket är väldigt irriterande. De spelar dålig musik. Högt. Sjukt dålig idé att ställa upp det bredvid en plats där man ska sitta i en timme i taget o surfa. Suck. Jaja. Om en liten stund är jag i luften och då kommer jag inte att tänka på det mer, utan möjligtvis mer på att det är 11 september och att jag sitter i ett flygplan...

Ny dag, ny frisyr

2008-09-09T23:32:00.003+02:00

Ny dag, ny frisyr. Lite kortare än jag hade tänkt mig från början, eller så kanske kontrasten mot mitt långa utväxta hår bara känns lite för stor? Hur som helst, det är ju bara hår! Jobbmöte, handla, tvätta, packa lite grann. Snart bär det av igen. Jag har inhandlat Marabouchoklad o andra svenska godsaker till holländarn som fått smak på det bästa :)

Jag ser på About a Boy och läser tidningen. Den här filmen har man sett förut, men jag måste ändå säga att det är en söt film. En söt film med ett bedårande soundtrack :) Min kvällsrutin trogen ser jag på två avsnitt av Sex and The City innan jag kryper ner för dagen. Lättsam underhållning ger lättsamma drömmar kan man hoppas.

Badly Drawn Boy - The Year of The Rat

Fina Fröken Fräken

2008-09-05T17:17:00.003+02:00

Jag dricker kaffe med alldeles för mycket sump och läser tidningen... Nyheterna rapporterar om en mörk höst, lågkonjuktur och regnrusk. Man blir deppig för mindre. Inte så konstigt att folk spenderar mindre pengar och blir försiktiga när de läser sånt. Det blir som en självuppfyllande profetia. Jag längtar bort till sandstränder och något annat än ett disigt Göteborg men alla sparpengar går till att flyga till Holland titt som tätt. Jag skulle ha blivit ihop med nån som bor på ett ställe där solen skiner, inte ett land som är så likt Göteborg och Sverige som man kan komma utanför Skandinavien. Klart att det bara är trevligt i teorin, jag skulle vara ledsen om han var ännu längre bort än vad han redan är...

Jag laddar hem en rolig film och hoppas att om kroppen skrattar så kanske insidan skrattar till slut också. Jag verkar ha glömt att Mike Myers sällan är särskilt rolig. Men jag minns att jag var låg en hel vecka efter att jag sett Children of Men och det har jag inte alls lust med just nu...

Jag förundras över att bebisar kan få hicka i magen, igår blev jag varse om det när jag fotade S.K (fd S.A) och Knoddas. -Tänk att nån kan bo där inne! skrattar hon och förfäras över sin svankrygg när hon ser bilderna. Men hon är bara fin, jättefin med sin fräkniga putmage :)

Nu anas Hösten

2008-09-01T14:37:00.005+02:00

September. Hösten är officiellt här. Dagar med ihållande regn, stormvindar och varma dagar med kalla nätter kommer tätare och tätare. Jag kan inte längre sova med fönstret öppet med risk för att jag vaknar och fryser för mycket. Jag gillar den här tiden, nu är det fortfarande ganska ljust men ändå mysigt. Lagom till att löven faller av träden kommer det att bli väldigt omysigt så det gäller att passa på.

Jag köper värmeljus, filtar och myslampor på Ikea för att förbereda mig. Jag har köpt en Wake-up klocka så jag kan vakna med solljus och fågelkvitter även i vinter. Jag trodde att det skulle kännas konstigt, men det känns ganska normal att vakna så. Som att vakna upp på semestern ungefär, när soljuset väcker dig långsamt. Det är helt klart skönare än att ryckas ur sömnen med ett högt pipande ljud när det är beckmörkt.

Känner mig låg sen jag fick ledsamma nyheter på mailen häromdagen. Nyheter som får hjärtat att blöda för att det drabbat någon som är mig kär. Det är ingenting som jag kan skriva om här, förutom att det påverkade mig starkt. Det påverkade mina perspektiv på livet och familjen för alltid. Skickar mentala-milla-powers till dig varje dag.

A [Polaroid] call for help!

2008-08-28T12:50:00.004+02:00

For eight months i have been working on a Polaroid diary for 2008, with the intention of recording every day life with a art form that is dying. I was told earlier this year that Polaroid will stop producing film during 2009, which is sad. I thought then that i would be able to finish my project but recent week i have noticed that the Polaroid 600 film [that i use] is nowhere to be found in the city i live [or in Sweden it seems]. I know it can be found in the US but they rarely ship to Sweden... The future of my project is threatened, a project that i have put months and lots of money into. My own Polaroid stock is running out very fast and i really want to finish it.

Therefor... This is a call for help! Can anyone [who reads this, friends, family, strangers...] buy Polaroid 600 film for me and send it to me? You will be compensated for your troubles!

Contact me here: mimimilla [at] gmail.com

Nostalgi I

2008-08-26T23:44:00.004+02:00

Under min halvslappa vår, mellan säsongerna på mina vanliga serier, fick jag för mig att jag ville se Arkiv-X igen. Det är ju en sådär 10+ år sedan den gick på tv, men jag minns den som väldigt bra. Dags att göra en check. Första gången jag såg ett avsnitt var det som att kastas tillbaka i tiden till Arkiv-X kvällarna på Trybomsgatan. Kvällar med upp till 15 personer i en 3-sitssoffa, en tv med förvrängd bild (vilket antagligen bara ökade på den kusliga effekten) och te och smörgåsar till inpå småtimmarna.

Med nostalgiskt skimmer i blicken kan jag konstatera att jag fortfarande tycker att den är kuslig och bra, men att modet känns väldigt gammalt o 90talsfult...

Stanna upp och planera framtiden

2008-08-24T22:56:00.003+02:00

Senaste veckan har en önskan och en längtan att planera för framtiden kommit över mig.

Det började med att jag hjälpte en vän att tapetsera hennes 2-årings rum. När F kom hem från dagis och gick in på sitt rum så skrattade hon glatt åt alla blommorna på sin vägg, flinade och sa Myyyysigt! Då slog det mig: Så ska man känna för sitt hem, inte att det är en tillfällig förvaringsplats för alla ens saker och samlade hjärtesorg. Det är dags att se framåt och komma vidare. Förändra saker och ting. Alltså bestämde jag att jag ska göra om lite grann här hemma. Det spelar ingen roll om jag blir kvar i den här lägenheten i ett halvår eller i flera år, jag vill att det ska bli riktigt Myyyysigt att vara här...

...så jag har rensat bort gamla papper som har flyttats med sen "the big breakup" för att jag inte orkade ta tag i det då. Gamla kvitton och räkningar som inte ens är mina. Bort, bort. Gamla tidningar. Bort, bort. Jag har målat gamla Ikea-möbler som kändes tråkiga och börjat rensa i bokhyllan. Fortsättning följer.

Allt stannade dock upp när jag fick veta att en vän från förr hamnat på psyket igen... för oavsett hur mycket tid som går, så finns det vissa bilder som man alltid kommer att ha kvar på näthinnan och även om jag planerar framåt så finns det dom som alltid tycks stanna kvar.

En lugn stund under trädet

2008-08-16T23:20:00.002+02:00

Jag har känt mig så trött och håglös, sovit dåligt och varit orolig så jag tog mig ut på landet för att komma bort. Åka hem. Det som alltid kommer att vara hemma hur många nya lägenheter eller hus jag skaffar mig i livet. Det stora, lustiga huset som alltid kommer att ha ett rum som luktar som jag och golv som knarrar välbekant...

Trodde att jag skulle sova bättre här, men det har jag inte. Kanske beror det på många saker, men kanske främst pga av det plötsliga dödsfallet i släkten för en tid sen. Det har börjat sjunka in nu när den värsta chocken har lagt sig och sätter det igång en massa känslor och tankar. Man fasar för framtiden och det man frukar ska hända sina närmaste. Det sätter igång tankar hos mina föräldrar och syskon och vi pratar om det, hur olustigt det är, hur skört livet är. Hur jobbigt det är.

Det hjälper i alla fall att vara här. Att bara vara i skuggan under det stora trädet med mamma, att mata korna med äpplen och vakna till ljudet av en tupp som gol tidigt på morgonkvisten och sedan gå ner i köket och äta pappas löskokta ägg innan dagen börjar. En dag kommer det inte att vara möjligt att göra det och då vill jag inte tänka tillbaka och inse att jag har missat de här lugna stunderna. Därför passar jag på idag, man vet inte vad som ska hända imorgon.

Mina tankar går till R.H och hela familjen just nu.

Flytta?

2008-08-14T09:50:00.007+02:00

Här sitter jag med en stor kanna kaffe och känner mig ovanligt trött. Jag blev för första gången erbjuden en lägenhet på Boplats igår och har legat mer eller mindre vaken o grubblat inatt. Det kan man kalla en historisk händelse! Nej, vänta nu ljuger jag, jag fick min första lägenhet i Göteborg via Boplats 1999...

Jag var i alla fall där och kollade på den och vägde såklart lägenheten mot hyran mot läget mot desperationen osv. Studerade området och frågade mig själv om jag kan tänka mig att flytta igen med allt vad det innebär? Jag har många vänner som har hjälpt mig att flytta de senaste åren och det är ju så att jag är ganska osugen på att flytta igen. För det är ju asjobbigt att flytta.

Under mina nattliga grubblerier så insåg jag att större delen av mitt vuxna liv har gått åt att diskutera boende. Var man bor nu, var man skulle vilja bo, hyror, 2a handskontrakt, vem som känner nån som har kontakter, hur hamnar man där man vill? Det verkar som folk ständigt är på väg nån annanstans. Insåg att jag själv har flyttat 6 gånger i Göteborg (på 7 år)! Hur är det möjligt? Jo, jag ska förklara. Här kommer de i ordning.

1. Studiegången (99)
2. Johanneberg 1 (99)
3. Linnéstan (01)
4. Vasastan (05)
5. Johanneberg 2 (06)
6. Fredriksdal (06)

Hur det blir blir med flytt nummer 7 får framtiden utvisa, jag grubblar vidare, planerar för framtiden och väger hyra mot läge mot storlek osv. ett litet tag till...

En augustivecka

2008-08-11T14:07:00.004+02:00

Efter en dryg vecka av planerad ledighet på landet, Js födelsedag, en festival, en sjuk J (med medföljande tragglande med den svenska sjukhusbyråkratin), en intensiv festivalhelg och fotoutställning känner jag nu att jag skulle behöva ha semester för att återhämta mig från semestern... Många känner nog som jag, ledigheten är så noga planerad att man inte har tid att göra det som faktiskt för en att vara avslappnad.

Idag är det väldigt tyst i lägenheten, med undantaget från Connor Oberst (Bright Eyes) nya skiva som går på repeat. Jag är tillbaka i mitt "singelliv" med te framför tvn och ett gapande hål på Js sida av sängen. Inga dåliga skämt, inga smutsiga strumpor och ingen som vill kramas på morgonen. Det är med viss sorg och lättnad som livet återgår till det normala i Fredriksdal. Jag är en flicka med lika behov av närhet och ensamtid.

Mina bilder på Planket!

2008-08-08T11:14:00.003+02:00

Välkomna att titta förbi och se mina och 200 av mina kollegors bilder!

Jättejobbigt och alldeles, alldeles... underbart.

2008-07-30T00:24:00.006+02:00

Ett år in i detta distansförhållande med J frågar folk mig ofta hur det känns och jag har alltid lika svårt att svara... det är för svårt att besvara med en enda mening och det är oftast det som folk har tid med.

Jag hade kanske inte förstått hur jobbigt det skulle bli... hade jag det, hade jag kanske inte gett det den där chansen som vi behövde. Nu fick vi den och är glada över det. Att ha ett distansförhållande är som att vara sambo och singel på samma gång. När man ses är det som att falla in i ett romantiskt rus och det är lätt att stänga av resten av sitt liv för att nu ska ska man lägga all uppmärksamhet hos varann. Man är ensam som en singel under mörka höstkvällar och går ensam på fester där det bara är par. Tiden isär känns som att hålla andan tills luungorna smärtar och när man äntligen får ses går luften ur en. För det är inte alltid så där romantiskt och perfekt. Vi bråkar om småsaker och har konstiga missförstånd. Vi sprider ut våra saker över landsgränser och lägger stor vikt vid de dagliga samtalen innan vi ska sova. Vi måste vara extra noga att prata om saker som man annars bara meddelar den andre med en blick. Det är tröttande.

Vi klamrar oss fast vid varann när vi ses och slits isär när det är dags att åka hem. Vi är som tryggast med varann men har bara några enstaka dagar tillsammans varje månad. Det är jättejobbigt och alldeles, alldeles... underbart.

Cynisk? Javisst

2008-07-25T23:47:00.004+02:00

Ligger i mitt moln med ett glas vatten på magen o inser att det här är en av de få nätter på året då det är alldeles för varmt för att sova... men jag känner mig ändå nöjd. Jag har haft en bra jobbperiod och fått mycket gjort, nu kan jag vila med gott samvete. Solen skiner och jag har tagit vissa personliga beslut som känns bra. Inget spektakulärt, kanske handlar det mest om inställningen till vissa saker, att bestämma sig för något istället för att tvivla på allt 90% av tiden. På tal om det...

Det känns ofta som jag står utanför och tittar in på en umgängeskrets som sugs in i bröllop-barn-hus grejen en efter en, för att dom vill förståss, men också för att alla andra gör det. Jag är inget undantag, jag vill ha det jag med... men sen då? Om fem år? Min några år äldre vän A.F berättar att alla hennes vänner som gifte sig vid 30, skiljer sig nu, vid 35. Alla har små barn, hus och lån. Kanske betalar de fortfarande av på pengarna de lånade till bröllopet. Hur gör man för att inte hamna där? Man kan bita ihop, visst, men man ska vara två om att vilja det. Om en ger upp faller alltihop det vet till och med jag med min begränsade livserfarenhet. Det är så sorgligt att se.

Ensam står jag kvar som en ganska cynisk realist utanför det romantiska diset med hus och kärleksbarn och undrar när det ska drabba mig? För en sak kan man vara säker på och det är att vi alla kommer att hamna där. Förr eller senare.

Kenny The Movie

2008-07-12T12:29:00.001+02:00

Kenny är en kille som gillar sitt jobb. Hans jobb är att förse Australiens största evenemang med bajamajor. Inget uppdrag är för svårt eller stort för Kenny och hans crew. Ouppskattad, utskrattad och illaluktande gör han sitt bästa för att ta hand om sin familj och göra alla nöjda.

En film som gör dig både lite ledsen och varm i hjärtat. Realistisk humor när den är som bäst... Och med årets bästa citat: Theres a smell in here that will outlast religion.

Tillbaka i verkligheten

2008-06-17T14:10:00.012+02:00

Kyrkan vid Grote Markt, Haarlem.

Min Oma-cykel...

Holländsk brevlåda.

Mina fötter på Haarlems gator (i mina fina, nya skor).

Blåa radhus.

En av alla cyklar...

Spaarnefloden flyter ett stenkast från J's hus...

Man kanske skulle skaffa sig en husbåt?

Helgen var i stort sett inte så rolig. Jag packade mest. Dessutom insåg vi snabbt att jag inte skulle få med mig alla mina grejer. J har helt enklet fått köpa en extra resväska för att få med alla mina grejer nästa gång han kommer hit. Han ska bl a ha med sin en fotoscanner, 3 par skor, en massa böcker, en väska, en fin burk, dvd-filmer och en låda med kameror och film. Eeeh hehe. Stackars liten. Han kan ju inte hjälpa att jag shoppar en massa...

I lördags tog vi en tur till Utrecht för att hälsa på J's vän A och kolla på Sverigematchen där. Utrecht var som Holland är mest, en knasig blandning mellan gamla, fina hus och en massa nya, fula. Sverige förlorade matchen, inte så kul. Sen försvann min lilla kamera på tåget hem. Nån ölstinn, äcklig fjortis är säkert glad över sin nya kamera vid det här laget. Själv blev jag jättedeppig... Vi har haft det fint tillsammans, min lilla ixus o jag. Alla bilderna från Utrecht är såklart borta (plus en hel del andra).

Orkar knappt tänka tillbaka på ledsamheterna med att kämpa med sig alla väskorna till flygplatsen, säga hej-då, dela plan med 70% damer i övre medelåldern på väg hem från en golfresa (lite för käcka för min smak) 25% fjortisar och de resterande 5% var jag och plus par herrar från Sydamerika som pratade högt hela vägen hem. Väl i Sverige regnade det domedagsregn och jag fick vänta i nästan en timme innan jag fick en taxi...

Hemma i Göteborg igen. Den där första känslan av "Jag är hemma" med alla bekanta lukter och ljud är oslagbar. Jag sjönk tacksamt ner på min säng. Även om hemlängtan ändå varit relativt mild, så finns det inget som är så skönt som att få komma hem till sin säng. Dessutom hade min finaste, underbaraste A varit här och lämnat blommor, yoghurt o mjölk så att jag kunde avnjuta en kopp te utan att behöva gå till affären direkt när jag vaknade.

Yep. Jag är tillbaka i verkligheten igen. Dags att göra en kopp kaffe o vakna till.

Språkligheter

2008-06-13T15:12:00.001+02:00

Sedan jag mina föräldrar och min vän A kom och hälsade på mig har jag insett en sak. När jag är här, med J så tänker jag på engelska. Inte så konstigt kan man tycka. Men det skapar en ganska konstig effekt när man umgås med svenskar... Jag börjar bli som Victoria Silverstedt! Jag blandar engelska och svenska hejvilt och mer än en gång har jag argt påpekat något ett flertal gånger och undrat varför J är så trög, när jag faktiskt pratar svenska med honom. Förvirrande, förvirrande. Känner dessutom att jag börjar sympatisera med stackars Victoria, uj, uj...

En annan vän påpekade att jag kanske kommer hem och låter som om jag harklar mig hela tiden, men så illa är det inte :) Då skulle jag låta som en blandning mellan svenska och videon ovan (holländsk reklamfilm). Det hade varit illa!

Min älskade nörd

2008-06-11T20:47:00.005+02:00

Jag sitter och tänker över min bad-boy period. Ni vet den där tiden i en ung flickas liv då man dras till skitstövlar som tjuvåker moped, dricker hembränt och snusar. De flesta av oss har haft en sån period och kommer för det mesta i slutändan fram till att de snälla killarna är de man vill ha. De så kallade nördarna.

Jag kan väl erkänna att jag var ganska tidigt dragen till de nördiga typerna. Efter en högstadietid full av bad boys kändes nördiga killars intelligens uppfriskande indie på nåt sätt. Jag hookade upp med en förstklassig nörd tidigt i gymnasiet och har inte ändrat kurs än. Sen dess, en sisådär 11-12 år och ett par nördar senare så inser jag att jag har lyckats få ihop det med den värsta nörden nånsin (i mitt liv).

Det måste vara rekordmånga intressen som han fördjupar sig i hela tiden. Det är litteratur, musik, film, sport, historia, politik mm. Jag kan villigt erkänna att jag har svårt att hänga med i hans ohämmade flöde av (onödigt?) vetande. Han minns namn på skådisar i gamla filmer, laguppställningar i Europas alla fotbollslag och när det gäller musik har han den bredaste kunskapen om musik jag stött på hittils. När jag nämner nåt som låter nytt och intressant rabbalar han tidigare album och åsikter och analyser av det. Musikrescensent som han är...

Det går inte att förneka att kunskap är sexigt.

Det spelar ingen roll att mina vänner retar mig för min förkärlek till de nördiga killarna... Att jag mer än en gång fått höra att jag finner udda egenskaper tilltalande. Jag kan lova dig, med en nördig kille har du aldrig tråkigt.

Bavaria

2008-06-11T20:01:00.001+02:00

Här kommer en rolig reklam som går på TV här. En flirt med 80-talet. Vi minns ju alla den här hiten (och den underliga refrängen). Enjoy!

Mitt andra hem

2008-06-10T19:41:00.004+02:00

Idag när jag cyklade genom stan och fixade lite ärenden, gjorde lite sista minuten shopping så slog det mig återigen att jag snart ska åka hem till Sverige igen. Det känns skönt, men samtidigt konstigt. Det här har blivit mitt andra hem, med allt vad det innebär. Det fick mig att fundera på vad, förutom tid, som får en att känna sig hemma i en ny miljö. För mig har det bland annat varit:

Handla mat och kolla på extrapriser från vecka till vecka. Panta flaskor. Veckomatsedel. Tvätt. Sova på samma sida i sängen. Bli stammis på caféer. Skaffa sig lokala favoritplatser & maträtter. Hitta alternativa vägar till och från hemmet. Lukterna känns normala. Blanda in inhemska ord i sitt ordförråd (som knofloksaus). Titta på lokal TV och faktiskt förstå en del av det. Skaffa ny mobil istället för att betala semstertaxa. Cykla mitt i gatan som alla andra här. Äta konstig friterad mat utan att klaga (för mycket). Dricka kaffe ur från en Senseo varje dag. Kindpussas x 3 utan att klaga. Skaffa nya vänner i sitt nya land...

Och när man märker att kassörskan mummlar nåt ohörbart istället för att säga "Enjoy the rest of your stay" så vet man att man passerar som en inhemsk medborgare :P

Albert Heijn

2008-06-09T21:43:00.001+02:00

Albert Heijn (Hollands ICA) har en reklam som sammanfattar en hel del av den Holländska mentaliteten och kulturen kring fotboll här. En fotbolsstokig nation!

En vecka med dig

2008-06-08T18:06:00.000+02:00

Kreativ användning av gamla toalettmöbler...

A är nöjd med sina bokköp och vi firar med öl och Appeltaart.

Min lilla Babbel <3

Kitsch i stora mått i en helt galen butik här i Haarlem.

En av alla Amsterdams uteserveringar. Det svärmar av turister i solen.

Det är söndag kväll i soliga Haarlem. A har varit här hela veckan :) Det var en trött men glad A som tog flyget hem i förmiddags efter en ganska lugn, men intensiv vecka. Av någon underlig anledning blir man ganska trött av att inte göra nånting (shoppa och sitta i solen o dricka öl).

Jag vill sammanfatta veckan som väldigt lyckad från min sida. Vi har hunnit ta det lugnt och prata ikapp oss, men samtidigt se Amsterdam, Anne Franks hus, shoppa, äta Holländska specialiteter, skratta, gå, gå, gå, fota, grilla, se på fotboll, dricka öl och hon lyckades åka hem med skavsår på både tårna o rumpan (efter cykeln). Hehe. Man har inte gjort Holland ordentligt om man inte har cyklat! Inte så illa tycker jag. (Bilder från senaste veckan ovan).

Trots att jag inte ska upp och jobba imorgon så känner jag av den där rastlösa känslan som kännetecknar en söndagskväll. Nu är det en vecka kvar här, sen ska jag hem och jobba, fira midsommar, hjälpa till att flytta, semestra lite till, gå på bröllop etc. Sommaren därhemma väntar, med allt vad det innebär :) en vecka kvar tillsammans med J innan jag ska hem till mina växter och posten som ligger på hög...

Nedräkningen börjar nu.

Maia Hirasawa - Gothenburg

2008-06-08T17:12:00.001+02:00

När hemlängtan blir för stor lyssnar jag tittar jag på videos som påminner mig om mitt älskade Göteborg.

Åldersnoja

2008-06-05T15:21:00.003+02:00

Jag går o går o går med min vän på stan och sen kommer jag hem och sover i en och samma ställning hela natten (för annars kvävs jag av snuvan) och när jag vaknar så är jag så stel, så stel i hela kroppen. Jag undrar om det är en åldersgrej? Jag brukade aldrig känna av det förut.

Blixtar i natten

2008-06-03T00:07:00.003+02:00

Varje kväll kryper jag och J ner i samma säng vid samma tid (tidigare än vad jag vanligtvis går och lägger mig) och inom ett par minuter så sover han tungt. Jag ligger vaken, tänker. Läser. Går omkring. En timme eller två senare så somnar jag oftast.

Men inte inatt. Inatt åskar det ordentligt här. Åska skrämmer mig så jag kan absolut inte sova. Så jag går omkring, drar ur sladdar och lyssnar på regnet medan J sover djupt i rummet intill. Tänk att kunna sova så lugnt när det dundrar så hårt. Blixtarna som skär genom mörkret påminner mig om de blixtar av smärta som jag har när jag har migrän, eller en slags minnesblixtar som jag får ibland då det känns som jag förflyttats i tiden till mitt gamla liv.

Jag kommer inte att få sova på många timmar än...

Insikter & Allergi

2008-06-02T20:31:00.001+02:00

Inser att det återigen har dröjt för mig att uppdatera bloggen. Ledsen för det, jag ska skärpa mig. Anledningen till att jag inte uppdaterat är nog för att jag mådde ganska dåligt förra veckan. Allergin har varit jobbig och jag har tillringat mycket tid inomhus.

Senaste veckan har varit full av små men betydelsefulla insikter. Som att jag fortfarande är allergisk, trots att jag tagit sprutor i flera år. Och att man inte kan planera resten av sitt liv baserat på ett par månader hemifrån, saker o thing behöver inte vara mer skrivna i sten än vad de var för ett halvår sen. Till och mindre säkra om man tänker efter. Har det romantiska skimret lättat och nu är det verkligeheten som tittar fram? Vem vet. Det enda jag känner mig säker på är att det inte kommer att köpas lägenheter eller göras barn på ännu ett tag. För somliga av oss tar det längre tid än för andra att skaffa Ica-kort och gemensam skivsamling.

Trots snuva, feber och allmän trötthet har vi ändå hunnit åka till Ikea och köpa massor av kuddar :) och så har vi varit på Indiana Jones and the Kingdom of the Crystal Skull. Den har varit efterlängtad av mig, galen som jag är i Indiana Jones. Årets biohändelse alla gånger. Ingenting kan ju såklart klå klassikerna, men den var trogen Indiana Jones känslan och uttrycken fram till de sista minutrarna. Nåja.

Imorgon kommer min älskade A hit för att stanna resten av veckan. Vi ska slappa, gå på stan och prata ikapp oss. Det kommer nog att ta sin lilla tid ;)

Så Svensk

2008-05-27T17:28:00.004+02:00

Grå dag i Haarlem. Jag sitter inne. Läser. Funderar. Hemma händer det saker med syskonen, livsomvälvande förändringar medans jag är borta. Här tuffar det på så sakteliga. Mitt vardagstempo är långt i från högt. Det känns ganska osensationellt. Min syster däremot tycker att J's intåg i vår ligga familj tillför något nytt och spännande och kanske har hon rätt?

För oss är en trespråkig vardag normal, likaså flygpendlande och dyra telefonräkningar. Från att ha firat jul bara vi 4-5 där hemma, firar vi nu jul på engelska med stroopwafels och underligt luktande ostar. Saker o ting är annorlunda nu, J är annorlunda från svenska män. Vi bråkar på ett annat sätt -Var inte så förbannat svensk! är en fras jag fått slängd i stridens hetta. Vaddå svensk? Vad menar du med det? -Ja, sådär tyst och mystisk. Jag känner mig varken tyst eller mystisk, men förstår att jag är annorlunda. Här kindpussas man, som civiliserade människor, 3 gånger efter varann. Jag är van vid ett artigt, lagom fast handslag och leende. Småsaker i vardagen är en utmaning och vi tvingas prata om en massa självklara saker. Vi saknar referenser, som Arne Wise eller Sinterklaas, men har vissa gemensamma som Bumbibjörnar och Astrid Lindgren. Jag inser ofta hr folk tittar på oss när vi sitter och pratar, för vi sticker ut.

Jag har svårt att tro att jag någonsin kommer att vänja mig helt och hållet. Det kanske är ett sätt att garantera spänning för en lång tid framöver?

Ziggo Commercial

2008-05-26T10:02:00.001+02:00

Såg den här reklamfilmen på Holländsk TV häromdagen. Ugh! Han är ju svensk... men vad heter han? Mitt huvud står still.

Någon som vet?

Frank The Rabbit

2008-05-26T09:25:00.003+02:00

Här kommer en liten rad från en trött o kuvad excil-svensk. Jag har spenderat de senaste två dagarna mestadels i sängen. Allergisk, sjuk o jättetrött. Mamma o pappa var här onsdag till lördag och det var jättemysigt, men det fick mig att börja längta hem en hel del. Jag har haft små attacker av det tidigare, men nu har det varit mycket. Tillsammans med orkeslösheten gör den sitt. Jag trodde att sprutorna skulle ha hjälpt såpass mycket vid det här laget att jag skulle slippa bli så här sjuk..? Icke.

På lördag kväll hade vi biljetter till Feist, ett utsålt Feist på Paradiso, jag väntade så på det. Men vi fick vända hem halvvägs pga min allergi o astma. Jag hade feber så hänga i en varm, trång lokal med en massa rökare var egentligen inte ett alternativ. Jag cyklade hem från stationen med hängande huvud. Det slutade med att vi såg på Eurovision i soffan, mitt huvud på J's mage. Han säger att det inte gjorde något att missa Feist och att han mer än gärna tar hand om mig. Jag känner mig glad över det, men samtidigt känns det inte helt OK att han missade det.

I går sov jag till 12, vaknade, åt frukost, tog en 2 timmars tupplur till och så höll det på. Men jag hann i alla fall se Donnie Darko :)

Hollands Manhattan

2008-05-20T17:30:00.007+02:00

Gammal litteratur på bokmarknad i Amsterdam.

Rotterdams högsta byggnad är 200-nånting meter hög. Jag lovar, den är inte frilagd, himlen hade en väldigt tråkig grå/vit nyans denna dag.

Jag skulle ta en bild på den coola väggen, det blev inte så bra. Mannen på bilden skulle vara hövlig och luta sig ur bild, vilket visade sig bli ganska kul :)

J's vän V, som förövrigt ser ut som en skäggig variant av en skånsk vän till mig.

J och jag tillbringade en helg på resande fot, först till Rotterdam, som förutom att vara Europas största hamnstad också är J's födelsestad. Där hälsade vi på hans vän V. En lite lätt galen men karismatiskt och sympatisk person som pratade konstant. Vi drack ohälsosamma mängder öl tidigt på eftermiddan och tittade på staden som var höljt i ett grått dis denna lördag. Riktigt uselt väder, Göteborgskt väder kan man säga. Hollands egna Manhattan var inte så imponerande trots coola glasbyggnader, men det berodde nog mest på vädret. Jag spanade efter trendiga butiker och Sarah Jessica Parker liknande fashionistas, men jag misstänker att liknelsen mest syftar till de höga husen. Jag lovade V att jag ska komma tillbaka snart, när vädret är bättre.

I söndags tog vi oss in till Amsterdam. Hela innerstaden var omvanlad till en enda stor marknad med 2a hands böcker av all de slag. Det fanns en del engelsk litteratur, men ingenting som jag var sugen på. Det var kallt och blåsigt och mitt humör sjönk till det sämre när jag fick vänta 1 timme för att få en usel macka på ett café. Irriterande.

Nu väntar jag på mamma o pappa som kommer med flyget imorgon. Jag ska visa dem Haarlem o Amsterdam och kanske tar vi en tur med båtarna, eller kanske till ostmarknaden, eller havet eller... Mja, mycket ska hinnas med innan de åker hem på lördag.

En ny vardag

2008-05-15T13:44:00.004+02:00

Folk frågar vad jag gör med min tid nu när jag är långledig. Jag gör allt det där som jag inte har tid med annars. Såna saker som jag önskar att jag hann med varje dag.

Jag läser minst 3 timmar om dagen. Jag ser en film om dagen, en film som jag velat se, eller en bra film som jag vill se om. Jag fascineras av kulturella skillnader, jag diskar och kliar mig i naveln. Jag grejar med bilder och tänker på det förflutna, jag känner mig som Anne på Grönkulla när jag är ute och cyklar och klänningen blåser upp. Jag önskar att jag hade lika fint hår som henne. Jag sitter på torget i kvällssolen och dricker öl och pratar i timmar med J om allt möjligt. Jag vattnar växterna i trädgården och hänger upp tvätt. Jag är allergisk. Jag är irriterad ibland. Jag lyssnar på J när han viskar "mys, mys" i mitt öra innan vi somnar.

När jag är trött sover jag, när jag är hungrig äter jag. Jag vilar mitt huvud. Jag blir solbränd. Jag återhämtar mig. Jag försöker komma underfund med ett nytt liv. Inte så komplicerat egentligen.

Survivor Man

2008-05-12T15:09:00.005+02:00

Jag har en ny favoritserie :) Survivor Man på Discovery är vilsamt och spännande på samma gång. Les Stroud åker själv ut i ingenstans och filmar sig själv när han ska överleva utan någonting i djungeln/öknen/havet etc under 7 dagar. Fascinerad ser jag på när han äter rå fisk och kämpar för att hålla kamerorna fria från fukt och insekter.

Survivor Man, en tuff kille!

Bilder: Pressbilder Survivor Man

Sköna Söndag

2008-05-12T13:21:00.007+02:00

Sköna söndag. Cyklade till stranden igår, 30 km fram och tillbaka. Inte illa för att mig. Jag som inte cyklat regelbundet på flera år. Nu njuter jag av cykelbanor lika breda som gator och ett platt landskap :) för första gången på länge är det roligt att cykla igen.

I går var det säkert 30+ här så jag och J tog våra cyklar och cyklade till stranden (Zandvoort) där den svalkande vinden fanns. Vi åt Pataje och glass i solen och tittade på familjer som stekte sig. Havet var såklart iskallt och luktade gamla alger, men det var utan tvekan sommar i luften i alla fall.

I dag är rumpan öm men humöret på topp, ikväll ska vi på Explosions in the sky! :)

Hemlängtan

2008-05-07T07:31:00.000+02:00

Små stunder av hemlängtan. När jag inte hittar keso i affären, eller bröd med substans i. När jag inte fattar enkla saker som hur man väger frukt i affären. När jag hör mammas röst på telefonen. När jag inser att kaffet hemma är bättre (beror det på vattnet?). Svenska tidningar. Svensk TV. Saknar att kunna sitta på en bänk i solen och lyssna på folk. Mina vänner.

Practically married

2008-05-06T15:01:00.003+02:00

Allt väl i Haarlem. Vill dock utfärda en varning för de holländska myggen. Jag har blivit biten av illasinnade små rackare hela helgen (med värmen kommer ohyran) och har snygga uppsvällda blobbar över hela kroppen. Ett tag var det så illa att hela underarmen svällde upp, då funderade jag faktiskt på att gå till doktorn. Men så har det så sakteliga lugnat sig och nu hoppas jag på att bli imun mot rackarna. Vi får väl se hur det blir med det...

I går var det för övrigt Befrielsedagen här. En stor dag, natinaldagen typ. Vi svenskar är ju lyckligt ovetande om krigets fasor numera, men här minns man ännu 2a Världskriget mycket väl. De hade hela kitet här, arbetsläger, förföljda judar och allmän misär. Helgens TV var allvarsam med mycket krigsfilmer och direktsänd minnesstund med drottningen. Under gårdagen firade man befrielsen med fest på gatorna :)

Jag har fått tag på en fin Oma-cykel (Oma = mormor el farmor) som jag är glad över. För övrigt är det väldigt fint väder här. Värsta sommaren :) Jag solar och läser och tänker att man får passa på, för sen ska man hem o jobba när semestern sätter i gång. J och jag grillar i trädgården på kvällarna och ser på filmer som jag velat se men alltid tyckt ha varit för läskiga att se ensam. Vi städar, lagar mat och i går var vi på fotboll i Amsterdam.

Vi har ändrat från "dating" till "practially married" på Facebook. Hehe ;)

Vår i Haarlem

2008-05-02T19:33:00.007+02:00

Det är vår i Haarlem! Regnet har flytt för den här gången och idag har vi njutit av 20+ och sol hela dagen. J och jag tog oss ut efter lunch för att gå på stan och fixa en del grejer. Massor av människor var ute och strosade, cyklade och fikade i solen. Vi åt glass på Grote Markt, köpte en brödrost, hårtrimmer och en tvättmaskin som kommer att levereras nästa vecka och en mobiltelefon med kontantkort till mig.

Vi har även fixat en cykel till mig som ska hämtas upp inom kort. Då kommer jag att svoosha fram på en damcykel av äldre modell i en stad som är gjord för att cykla i. Underbart!

Man förundras ju såklart varje dag över Holländarnas beteende och köpvanor. Te x finns det nästan bara färdiga sallader och rätter i affärerna, mycket fryst och halfabrikat osv. Sådär kul för nån som jag som skyr färdigrätter som pesten. De äter såklart en massa kött, men det verkar finnas en ganska stor marknad för vegetariska produkter. Jag har dock inte kunnat hitta kikärtor och svarta bönor på burk som jag gillar. Jag hittar gröna ärtor och morötter på burk, men inget annat. Eller det faktum att alla äger en fritös, jag kan inte nog påpeka hur underligt det är för en svensk.

Ja, fortsättning följer såklart inom kort. Nu ska jag återvända till solen i J's trädgård och läsa i min bok :) Det finns en liten bildhälsning/intern skämt i dagens bilder som bara en person fattar ;)

P.S. Vill ni ha mitt holländska mobilnummer (eller hemnummer) så maila och säg till! Det är mycket billagre att ringa/sms på någon av dem än på min vanliga mobil när jag är här.

Koninginnedag

2008-05-01T11:53:00.003+02:00

I går firade mitt kära hemland Valborg medans man här firar Koninginnedag. Be mig inte säga det bara för det låter galet [koenincheninedaach] Eeeeh. Ja, ni fattar. Omöjligt. Det betyder att man firar drottningens födelsedag. Eller, man firar egentligen den förra drottningens födelsedag med fest och dans hela dagen och natten. Fulla människor dansar på gatorna till holländsk schlager och har det roligt. Ungefär som en kombination av en stadsfest och en oktoberfest.

Själv kände jag mig skör och trött så jag stannade hemma medans J var på jobbet. Tog det lugnt och läste, sov och grejade runt här hemma. Hemmamys. När J kom hem gav vi oss ut på stan för att äta och möta upp Js bästa vän F och hennes kille C. Vi lyckades till slut hitta en restaurang/bar som inte var full med festade männsiskor och där blev vi kvar tills tröttheten tog överhanden.

Nu väntar brunch, en lat dag och en skön långhelg med J :)

Balsam för själen

2008-04-29T14:33:00.004+02:00

Efter ett par dagar sover jag bättre, jag börjar "landa" och slappna av lite. Det brukar ta några dagar för mig att komma tillrätta berttade J för mig i går kväll. Han har noterat det och det spelar ingen roll var vi är, här eller hemma hos mig eller på resande fot. Det har med ovanan att sova ihop med en annan människa. Jag vet inte hur jag ska reagera på det. Jag vet ju att han har rätt. Ge mig ett par veckor så kommer jag inte att komma ihåg hur det känns att sova ensam igen. Hoppas jag.

Det är mysigt att vara här. Vi gnabbas och myser i soffan, lagar mat och läser. I natt när jag var uppe och vankade omkring (som jag ganska ofta gör) och lyssnade på regnet vaknade han och kom efter mig. -Where are you? I miss you.

När han stog där naked och gnuggade sig i ögonen i mörkret tänkte jag -Han är som balsam för själen <3

Inte direkt Incognito

2008-04-28T12:13:00.007+02:00

Nu är jag på plats i Haarlem. Flyget gick smidigt trots en massa prylar. Jag lyckades klämma in alla mina saker på 17kg, en enorm fotoryggsäck och en handväska av större modell. Jag har förståss ingen aning om vad jag har med mig eller vad jag kommer att behöva här, så det var en gissnings-packning. Resten får jag lösa här. Det är ju inget u-land så det ska nog gå bra. J kom som vanligt och mötte mig och som vanligt var han djupt försjunken i en tidningen när jag kom ut i ankomsthallen :) Den mannen älskar sina tidningar.

Det visade sig att jag ankom ungefär samtidigt som Nick Cave och en skäggig vän (gissningsvis en "bad seed"). J och jag var de enda som med lysande blick följde rocklegenden, för resten av folket på plats var 60 plussare utan en susning. Han handlade på H&M och svepte sedan förbi oss med en grym rockstjärneuppsyn. Inte direkt incognito. Jag menar killen är nästan 2 meter lång och klädd i svart. Underbart. Tydligen spelar de i Amsterdam ikväll.

Första natten kan sammanfattas som katastofal. Jag sov inte många timmar pga astma. Heltäckningsmatta, dunkudde etc. gjorde att lungorna sved. Jag vred och vände mig natten igenom. J var likadan, men han hade ont i magen, så där låg vi och suckade. När han segade sig upp 5.30 i morse lyckades jag somna om en stund i alla fall. Jag får sanera sovrummet från astmagrejer så jag får sova ordentligt framöver.

Sammanfattningsvis: Känns ovant att vara ledig, men skönt.

Bilder: Allt som du hör om det här landet, att de odlar på varje ledig plätt, är sann.

Rädda världen en lördagkväll

2008-04-26T23:12:00.003+02:00

Här sitter jag en lördag kväll i soffan och jobbar på att få slut på fattigdomen i världen samtidigt som jag tittar på Lost in Translation. Du har väl inte missat den senaste? Du kan som vit, välbärgad västerlänning äta glass och rädda världen på samma gång.

När jag mumsar på min BJ's Chesecake brownie och tittar på Bill som sjunger karaoke i Tokyo slår det mig att de 55:- jag betalade för den här byttan med glass är mer än vad många människor lever på per dag. Sjukt. Jag blir äcklad av tanken samtigt som jag älskar glassen... samtidigt vill jag ju hellre äta glass som hjälper nån än glass som inte gör det. Eller hur?

Det är lätt att rädda världen när man slipper lämna soffan för att göra det. Jag bara önskar att fler gjorde mer...

Läs mer: Ben & Jerry's

Chokladmumma!

2008-04-25T20:59:00.005+02:00

Lite off-topic men på allmän begäran kommer här kakreceptet som alla ber om hela tiden :) Den sk "orgasmkakan". Den fungerar även väldigt bra utan tryffeln om man är sugen på en vanligare kladdkaka.

Andra kakrelaterade tips:
- Servera med färska hallon på toppen, supergott!
- När du ströar formen använd hälften kokosflingor för att få en krispig botten.
- Använd lite vanilj i tryffeln så blir den inte lika "kompakt"

Lycka till!

Äventyr vs Trygghet

2008-04-20T23:29:00.004+02:00

För en månad sen såg det ut så här, snö överallt. Nu i helgen såg jag att det är löv på en del träd. Det går fort, när mörkret ger vika för våren...

Det är mycket nu. Många saker som ska avklaras, fixas och ordnas inför flytten till Holland. Jag har stressat på för att hinna klart att jag inte har funderat så mycket på vad som kommer efter min deadline. Men så en dag sjönk mitt beslut in, att jag, åtminstone för en tid ska bo ihop med mannen i mitt liv. Hur ska det gå till egentligen? Från att ha varit någon som älskade tvåsamhetens trygga famn känns allt det där väldigt konstigt. Det slog mig att det här är testet som avgör om vi kommer att funka ihop, mer än en vecka i taget. Smutstvätt och morgonhumör, morgonmys och fis under täcket, långfrukost och tjafs om allt mellan himmel och jord. Skräckblandad förtjusning blandas med längtan efter en lugn vår, känslomässig stabilitet och äventyr.

Vad som än händer så kommer livet om en vecka att förändras till något helt annat, det är en sak som är säker.

På ett pågatåg till Skåne

2008-04-09T11:05:00.001+02:00

Under helgen åkte jag och A tåg till Skåne för att umgås med vänner. När vi tuffade fram genom södra Sverige roade jag mig med att spela random på min ipod och se vad som dök upp. Som ett slumpartat soundtrack av mitt liv såg jag världen färdas förbi genom fönstret...

Christian Kjellvander
Word in the wires

Damien Rice
Sleep don’t weep

Badly Drawn Boy
Four leaf clover

Sigur Ros
Andvari

The Cure
Disintegration

Aretha Franklin
I never loved a man

Ane Brun
To let myself go

The Knife
Neverland

The Weepies
Nobody knows me

Rosie Thomas
Kite song

Loney, Dear
Life has been this low

En språkguide

2008-04-03T20:53:00.000+02:00

Ett av mina mål med min hollands-exil är att lära mig mer holländska. Som det är nu så är jag glad om jag uppfattar sammanhang i text och förstår spridda ord i samtal. Detta ska ändras på har jag bestämt. Språkkurs ska inhandlas och indogt glosarbete ska inledas på plats!

De flesta tycker att holländska låter väldigt underligt och jag kan inte annat än hålla med. Det är som en slags grötig mix av tyska, svenska och engelska ungefär. Trots att jag inte kan så mycket så har jag förstått att det finns några regler att hålla sig till så går det lättare:

1. Allt du säger ska sägas på ett sätt som kan misstolkas för att harkla sig, gör man det så kan det bli ganska rätt. Ett svenskt ord uttalat med mycket harkel kan tom visa sig vara samma ord på holländska!

2. G ska aldrig uttalad [Gee] som vi gör i Sverige. G på holländska uttalas alltid som [Chhrrh] dvs som att harkla sig långt ner i halsen.

3. Bokstäverna ui tillsammans uttalas inte [U-ii] utan mer som [Öjj].

Logiskt? Inte alls. Men om man lägger logiken åt sidan så ska det nog gå bra! Vi kan ju hoppas att jag är på väg att bli trespråkig! ;)

Hmmmm...

Uppdatering, Barcelona!

2008-03-31T19:30:00.000+02:00

080331: Nytt, nytt! Fler bilder på plats och mer kommer!

080330: De närmsta dagarna dyker det upp bilder från Barcelona för den intresserade. Längre ner kan ni börja med att se bilder från området Barceloneta, där vi bodde.